Företag i fokus:

Nuri Kino prisas som Årets mäktigaste i biståndsdebatten

Nuri

Bild: GBM / Privat

Priset delas ut av Global Bar Magazine. Nuri som var nominerad för tredje året i rad har tidigare kommit tvåa och fyra. I år vann han. Bland de andra nominerade fanns både biståndsminister Johan Forssell och den tongivande före detta ministern Carin Jämtin som är generaldirektör för SIDA. Nuri fick flest röster, men i slutändan är det en jury som består av medlemmar från både media- och biståndsbranschen som utser vinnaren. 

– Jag är otroligt hedrad, glad och fortfarande överraskad. Det har varit ett nästan obeskrivligt år, säger Nuri Kino som nyligen startat upp en ny sjukvårdsklinik i Libanons huvudstad Beirut, till Telgenytt.

Rösterna vägs samman med vad personen åstadkommit under året, samt med juryns bedömning. Varje del motsvarar en tredjedel av det totala utslaget. Juryn menar att Nuri Kino och ADFA lyckats att både åter imponera med att vara First Responders, alltså först på plats och föra debatt på hög nivå. 

– Långa dagar, ännu längre nätter, mycket ont i magen, rädsla, ilska, sömn på någon säck med ris någon så och då. Ta mod till mig, bita ihop, fortsätta kämpa. Det jag tar med mig mest från året är självklart alla människor så som volontärerna, flyktingarna och alla andra. Alla barn. Så mycket sorg, men också glädje någon gång då och då. Glädje över förmånen att få rädda liv och stolt över att våga ta debatten. Att inte hålla käften om orättvisor och missförhållanden, säger Nuri Kino.

Dagen efter Rysslands invasion av Ukraina började ADFA insamlingar av kläder och förnödenheter. Nuri åkte till den ukrainska gränsen mot Polen. Han skulle stanna i två dagar. Han kom hem efter nittiotre dagar. ADFA hjälpte tusentals ukrainska mammor och deras barn till Sverige och andra länder. ADFA organiserade och administrerade också transport av förnödenheter från bland annat Sverige till både Ukraina och polska flyktingboenden.

I mars 2022 samlade ADFA kläder för de drabbade i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. 

ADFA hyllas också för sina insatser under jordbävningen i Turkiet och Syrien. Organisationens volontärer var på plats bara timmar efter utbrottet. De delade ut mat och filtar men hjälpte också till med att lokalisera personer som fastnat under rasmassorna. Här hemma i Sverige drog de igång en stor insamling av bland annat kläder som många kyrkor, moskéer och andra frivilligorganisationer bidrog till. 

Global Bar Magazine menar också att få vågar utmana etablissemanget och beslutsfattare så som Nuri gör med sina reportage och debattartiklar i både svensk och amerikansk press. Han kräver och får till en förändring. 

– Jag måste erkänna att jag avrådde Nuri båda gångerna, från att starta verksamhet för ukrainare och sedan för jordbävningsdrabbade. Vi hade redan mycket annat pågående, så som hjälp till flyktingar i behov av akuta operationer i Libanon och matutdelningar i Syrien. Vi skrev också på en djupgående rapport som skulle presenteras för bland annat FN om situationen för kristna irakiska och syriska flyktingar i LIbanon. Allt sådant konsumerar mycket tid. Men Nuri being Nuri sade att vi måste, säger ADFA:s vice ordförande, Amar Sabri, och skjuter till att han självklart är glad och stolt över att Nuri inte lät sig övertalas. 

Tidigare har ADFA hyllats för sina insatser för medmänskligheten, av bland annat megastjärnan Cher. Nuri Kino har dessutom både vunnit Årets förebild och många andra sådana priser. Han är med priser så som Europaparlamentets journalistpris, Guldpalmen på Beverly Hills Film Festival och tre Guldspadar och två Ikaros en av Sveriges mest prisbelönta undersökande journalister. 

Södertäljeprofilen och grundaren till ADFA, Nuri Kino. Här tillsammans med flyktingsbarn Libanon. Bild: Privat.

ADFA bildades 2014 av en grupp assyriska/syrianska ungdomar i Nuri Kinos mammas kök i Södertälje. Bara några dagar efter det första inlägget på sociala medier drog det till sig aktivister från 19 länder. Idag är ADFA en internationellt etablerad människorätts- och biståndsorganisation som bjuds in till världskonferenser och bidrar till förändringar av både internationella och nationella lagar och förordningar.

ADFA bidrog till exempel till att den amerikanske presidenten Biden erkände folkmordet Seyfo från 1915. 

I motiveringen till priset lyder:

Nuri Kino är en sann aktivist som går sin väg utanför etablissemanget och som inte drar sig för att kritisera de som styr Sverige, oavsett vilka partier de tillhör, och som själv ofta skriver och rapporterar kring fel och missförhållanden. A Demand for Action, the organisation han varit med att om att starta, drivs helt med egna medel, utan pengar från biståndsbudgeten. När kriget i Ukraina bröt ut organiserade Nuri och A Demand for Action snabbt egna insatser, något man också gjorde efter jordbävningen i Turkiet. Organisationens volontärer består till i hög grad också av andra generationens svenskar, många med basen i Södertälje.

Nuri Kino, prisad och hyllad av Global Bar Magazine.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 maj 2023 18:23
Senast uppdaterad: 29 maj 2023 18:23

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors