Företag i fokus:

Kommunerna inleder samarbete mot den grova brottsligheten

Hollmark-Stefan

Stefan Hollmark, stadsdirektör Södertälje kommun. Foto: Alexander Isa.

Södertälje kommun och polisen i Södertälje tar initiativ till ett samarbete för att motverka organiserad brottslighet. Representanter från Mälardalskommunerna samlades nyligen för att diskutera och lägga grunden för en gemensam satsning mot dessa problem.

– Att samarbeta mot den organiserade brottsligheten över länsgränserna är nytt. Det finns en otrolig utvecklingspotential i det arbetet, säger Stefan Hollmark, stadsdirektör Södertälje kommun i ett pressmeddelande.

Under tisdagen, den 30 maj, togs ett viktigt steg i samarbetet mellan Mälarkommuner för att motverka brott och stärka insatserna. Syftet är bland annat att dela resurser och information samt skapa en säkrare och tryggare miljö. Totalt bjöds ett 40 tal representanter från olika kommuner runt Mälaren för att diskutera utmaningar och strategier.

Under mötet diskuterades olika utmaningar och möjligheter för att bekämpa organiserad brottslighet och bidragsfusk. Bland dessa diskussionspunkter fanns att stärka samarbetet med mödravårdscentraler för att identifiera risker för barn som kan hamna i kriminalitet, att socialtjänsten bör ge stöd tidigt i ungdomars liv och att möten mellan förskolebarn och poliser kan ge barn alternativa förebilder.

Caroline Aspegren, chef för Södertäljes lokalpolisområde, betonade vikten av samarbete med kommunen som den främsta partner i brottsbekämpningen. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) framförde att polisen bjuds regelbundet till kommunstyrelsens sammanträden för att möjliggöra direkt kommunikation mellan politiker och polis angående kriminaliteten i området.

Ett fyrtiotal deltagare från Mälardalskommunerna träffades i Södertälje. Foto: Södertälje kommun.

Mälardalskommunerna och polisen enades om sex huvudsakliga arbetsområden för att ta itu med dessa problem. Dessa områden inkluderar ansvarsfull samhällsbyggnad, tillsyn av exempelvis miljö- och avfallsbrott, vård och omsorg, försörjningsstöd, att uppmuntra till polisanmälningar och diskutera anonymitet samt att bekämpa folkbokföringsbrott, ett av de områden som rör bidragsfusk.

– Relationerna som vi nu börjat bygga upp mellan våra kommuner är grunden. Känner vi till varandra och våra respektive arbetssätt kan vi sedan se till att få saker att hända. Fokus är verkstad, säger Hollmark.

Detta samarbete och fokus på att bekämpa organiserad brottslighet och bidragsfusk i Mälardalsregionen förväntas resultera i mer effektiva och samordnade insatser för att trygga samhället och skydda medborgarnas intressen.

Ny styrgrupp.

– Vi har en ny styrgrupp och ska se till att alla kontor fokuserar på verkstad, med framtagna årsplaner. Paxarbetet handlar om att skapa social hållbarhet, hur det ska bli tryggare, enklare och roligare att bo och verka i Södertälje.

Fakta/Bild: Södertälje kommun

På grund av det eskalerade våldet i Södertälje inledde Operativa rådet, som bildades år 2002, en ny, men betydligt hårdare, insats mot Södertälje – Ragnhild

Ragnhild och Pax, två initiativ för att skapa trygghet i Södertälje, kopplas samman för att bekämpa brottsligheten i Södertälje. Ragnhild är en polisiär insats som riktar sig mot ekonomisk brottslighet, vapensmuggling, fusk inom byggbolag, avfallsbolag och brottslighet inom välfärdssektorn. Pax kopplas till myndighetsgemensamt arbete mot den organiserade brottsligheten.

– Ragnhild och Pax har samma syfte, att skapa ett tryggare Södertälje och de två kopplas nu ihop, säger stadsdirektören Stefan Hollmark.

Under maj månad bjöds Södertälje kommun in till Eskilstuna för att ge en presentation om Pax och deras arbete mot organiserad brottslighet och välfärdsbrott.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 juni 2023 15:30
Senast uppdaterad: 1 juni 2023 14:11

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors