Företag i fokus:

INSÄNDARE: Liberal satsning på trygga föräldrar

Barn föräldrar kids hand

Foto: Pexels

Varje barn har rätt till trygga föräldrar och avgörande barnhälsovård.

I utsatta områden vaccineras färre barn. Fler lider av karies redan vid tre års ålder. Barnen löper även högre risk att utsättas för våld eller rekryteras in i kriminella gäng.

Liberalerna och regeringen storsatsar nu på tryggt föräldraskap och barns hälsa.

Nyblivna föräldrar och deras spädbarn behöver tidiga insatser och en hållfast relation med det offentliga. Studier från USA och Finland visar på positiva effekter av utökade hembesöksprogram till nyblivna förstagångsföräldrar. Barn som riskerar att fara illa fångas upp och de som kan hamna efter i utvecklingen får stöd i tid.

Liberalerna är stolta över att socialt utsatta områden i Stockholm numera erbjuder just utökade hembesöksprogram: fem extra hembesök av BVC-sjuksköterska och rådgivare från socialtjänsten.

”Tryggare föräldraskap, högre vaccinationsvilja, färre besök på barnakuten”

Besöken har lett till tryggare föräldraskap, högre vaccinationsvilja, färre besök på barnakuten och till att sociala insatser kunnat etableras tidigare. Över hela landet behövs samma möjligheter. Den vilseledande hatkampanjen mot socialtjänsten i Sverige gör det ännu viktigare att tidigt erbjuda samhällets omtanke, bygga tillit och förtroende.

Vi stärker detta över hela landet. Regeringen satsar 50 miljoner 2023, 100 miljoner 2024 och från 2025 200 miljoner varje år. Regioner och kommuner har huvudansvaret, men staten måste ta sin del av samhällskontraktet.

Varje barn ska ha en god chans i livet. Ingen familj ska lämnas efter. Nytänkande gör skillnad för barns framtid.

Lina Nordquist
Sjukvårdspolitisk talesperson (L)

Juno Blom
Barnrättspolitisk talesperson (L)

Metin Hawsho
Gruppledare i Södertälje (L)

Victor Zetterman
Andre vice ordförande i socialnämnden (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 juni 2023 09:55
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors