Företag i fokus:

Atillas expanderar i Södertälje – Öppnar nytt i Västergård

DE1ED396-168A-46C3-AF7A-2C076489DA2A

Atillas ägare, Necip Arikan. Foto: Alexander Isa.

En av Södertäljes mest populära restauranger expanderar. Efter över tio framgångsrika år har Atillas utökat sin närvaro i staden genom att öppna ytterligare en restaurang i Västergård som svar på en stark kundförfrågan.

Atillas, som etablerades 2012 i Grusåsen under ägaren Necip Arikan, har blivit välkänt för Södertäljeborna. Den karaktäristiska hörnlokalen vid korsningen Birkavägen och Östergatan har blivit ett känt landmärke och en favoritdestination för många Södertäljebor. Här har Atillas levererat smakrika pizzor, delikatesser och pasta sedan starten.

För två år sedan tog de även över grannlokalen mitt under pågående pandemi för att utöka sitt utbud med kolgrill.

Populära Atillas vid Grusåsen. Erbjuder även kolgrill sedan 2021 Foto: Alexander Isa

– Vi lyssnar på våra gäster. Det fanns under en lång tid en stor efterfrågan på kolgrill, och när vi fick möjligheten att ta över lokalen bredvid tvekade vi inte. Det jobbiga var att vi tog över lokalen 2020, strax innan pandemin slog till, och öppnade kolgrillen 2021. Det var två oerhört tuffa år, inte bara för vår verksamhet, men även för hela svenska folket, säger ägaren Necip Arikan till Telgenytt.

Idag är coronapandemin ett minne blott och samhället har återgått till normala nivåer. För Atillas innebär 2023 nästa stora steg i deras expansionsresa genom att etablera sig i Café Dubais tidigare lokaler i Västergård och erbjuder över sittplaster inomhus och cirka 50 platser utomhus.

Detta är en respons på den starka efterfrågan från kunderna att ha Atillas på den andra sidan av staden.

– Samma sak gäller för etableringen i Västergård, vi lyssnade på våra gäster som önskade att vi fanns på andra sidan klaffbron. I många fall har det blivit för omständigt att besöka oss, då tänker jag på de som bor på den andra sidan av kanalen. Det kommer bli mycket enklare att ta sig till oss nu, och vi är oerhört glada över att kunna uppfylla våra gästers önskan, säger Necip till Telgenytt.

Attilas ägare Necip Arikan plats på i Västergård. Foto: Alexander Isa

Kommer utbudet att vara identiskt med det i Grusåsen?

– Ja, Atillas i Västergård kommer att erbjuda samma variation av rätter som i Grusåsen. Det innebär att kunderna kan fortsätta att njuta av våra välsmakande rätter även i Västergård. Vi på Atillas strävar efter att behålla samma kvalitet och smakupplevelse oavsett var i staden du besöker oss sig.

Varför valde ni att etablera i just Västergård?

– Av flera skäl, men framför anser vi att Västergård är en central del av Södertäljes andra halva samt att lokalen passar våra behov. Dels för att kunna erbjuda snabbare hemleveranser till samt att det är en stor lokal med en stor uteserveringen i söderläge och många lättillgängliga parkeringar i anslutning till verksamheten.

Kan det bli ännu en enhet i Södertälje?

– Det är inte helt omöjligt, säger Necip Arikan leendes och fortsätter. Det tog oss över tio år att ta detta steg, främst för att vi fokuserar på att leverera kvalitet i första hand och inte kvantitet, säger han avslutningsvis.

Populära kolgrillen i Grusåsen. Foto: Alexander Isa

Attilas i Västergård erbjuder en bred meny, precis som enheten i Grusåsen. Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Foto: Alexander Isa

Necip Arikan. Foto: Alexander Isa

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 juni 2023 03:15
Senast uppdaterad: 11 juni 2023 21:46

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors