Företag i fokus:

Stor risk för olyckor – undvik dessa vägar under midsommar

2021_12_highway-4081379_960_720

Foto: Pixabay

Midsommarhelgen innebär ökad trafik och risken för olyckor, särskilt med berusade förare. En analys av statistiken från Dina Försäkringar pekar på vägar att undvika för att minimera riskerna och få en smidigare resa. Särskilt E4–E20 i Södertälje har högre risk för köbildning under midsommarhelgen.

– De bästa tidpunkterna att köra brukar vara tidigt på torsdagen och söndagen, alltså innan rusningen. Då är det mer normal trafik med säkrare bilar, men det betyder inte att det inte sker olyckor, säger Victor Öberg, försäkringsexpert på Dina Försäkringar.

Midsommar är inte bara en tid för festligheter utan också för stress och frustration på grund av trängsel på vägarna. Med ökat alkoholintag och fler berusade förare ökar risken för olyckor. Statistik från Transportstyrelsen, analyserad av Dina Försäkringar, visar att i genomsnitt sex personer omkommer varje år i midsommartrafiken de senaste 25 åren – dubbelt så många som under en vanlig helg och 30 procent fler än genomsnittet i juni.

(Annonslänk)

De mest olycksdrabbade dagarna är torsdagen före midsommar, den stora resdagen, och söndagen efter midsommarafton då många reser hem. Belastningen på vägarna fördubblas under dessa dagar enligt Trafikverket. En genomgång av Dina Försäkringar visar också att flest dödsolyckor inträffar på midsommarafton och midsommardagen.

– Planera din resväg, starta i god tid och framför allt, kör försiktigt. Olyckor händer fort och det är ofta tillfälligheter som avgör. Om potatisen hinner bli kall eller jordgubbarna tar slut är mindre viktigt, säger Victor Öberg.

Vägar med förhöjd olycksrisk under midsommarhelgen
E4 Hudiksvall–Sundsvall
E10 Hela sträckan
E12 Hela sträckan
E14 Hela sträckan
E16 Gävle–Falun–Malung
E20 Göteborg–Laxå
E22 Kalmar–Norrköping
E45 Göteborg–Östersund
26 Halmstad–Jönköping (Nissastigen) samt Mariestad–Mora
50 Örebro–Borlänge
70 Enköping–Borlänge

Vägar med ökad risk för köbildning under midsommarhelgen
E4–E20 Sollentuna–Södertälje
E4 Uppsala – Gävle
E4 Gävle – Tönnebro
E6 Göteborg–Strömstad
E6 Göteborg–Kungsbacka
E18 Stockholm–Barkarby, Stockholm–Norrtälje
E22 Norrköping–Kalmar
E22 i Blekinge
26 Jönköping–Halmstad
50 Örebro–Ludvika
70 Enköping–Siljanbygden
73 Stockholm–Nynäshamn
76 Norrtälje–Gävle
136 Färjestaden–Borgholm
137 Kalmar–Färjestaden (Ölandsbron)
222 Stockholm–Värmdö
276 Åkersberga–Norrtälje

Källa: Trafikverket

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 juni 2023 16:00
Senast uppdaterad: 21 juni 2023 16:19

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors