Företag i fokus:

Positiv trend – Ökad andel elever når behörighet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Resultaten för behörighet till gymnasiet för elever i årskurs 9 i Södertälje kommun har offentliggjorts och visar en positiv trend. Enligt rapporter från Södertälje kommun uppnår en stor majoritet av eleverna behörighet till gymnasiet.

Hela 85 procent av eleverna i de kommunala skolorna uppnår behörighet till gymnasiet, vilket är en ökning med 3,8 procentenheter jämfört med föregående år. För närvarande tyder det på att meritvärdet kommer att ligga på cirka 222 poäng, vilket skulle vara det högsta meritvärdet som någonsin har uppnåtts.

– Jag är oerhört stolt över det arbete som har gjorts under lång tid i våra grundskolor. Lärarna har under ett utmanande år klarat av att fokusera på undervisningen och gett våra elever både stöd och utmaning i lärandet, säger Jenny Stanser, verksamhetschef för Södertäljes grundskolor.

Enligt verksamhetschefen har rektorerna haft en betydande roll genom att de stärkt det undervisningsnära ledarskapet, som i sin tur påverkat undervisningen positivt.

Analyser av resultaten på individ- och skolnivå samt inkluderingen av niondeklassarnas meritvärden kommer att presenteras vid höstterminen, då en utförlig rapport också kommer att överlämnas till utbildningsnämnden.

– Vi kan se att årets betyg stämmer bättre överens med de nationella provens resultat än föregående år. Det gör att jag känner att vi kan lita på att betygen håller och att vi kommer att skicka våra elever till gymnasiet med goda kunskaper i bagaget, säger Stanser.

Fakta: Grundläggande gymnasiebehörighet kräver att man har minst betyget E i samtliga kärnämnen och ytterligare fem ämnen. Meritvärdet är summan av de 16 eller 17 bästa betygen från högstadiet, omvandlade till poäng. Detta värde ger en indikation på ens ansökningsstatus till olika gymnasieskolor. Det högsta meritvärdet är 340 poäng, vilket motsvarar betyget A i alla ämnen.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 26 juni 2023 22:08

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors