Företag i fokus:

Södertäljeföretaget firar 45 år – Så fick de sina första kunder

ED2A3CB1-D158-4A86-AE94-7E2F6C0F2BB1

Pirkko-Lisa tillsammans med barnbarnet Josefine Eriksson.

PIMA, ett framstående serviceföretag i Södertälje, stoltserar med att ha varit verksamma i 45 år som en ledande aktör inom service- och lokalvård. Grundat av Matti och Pirkko-Lisa Vihtari, har företaget vuxit till att bli en välrenommerad aktör inom branschen och fortsätter att expandera i Sverige.

– Som den säljare Matti var så fick vi våra första kunder genom att han knackade dörr eller ringde. Till slut började företag och olika kunder kontakta oss för olika tjänster och leveranser, säger Pirkko-Liisa Vihtari. 

Sedan starten, juni 1978, har PIMA utvecklats till ett av Sveriges mest respekterade servicebolag med specialisering inom lokalvård och service. Bolagen PIMA och Städpulsen hade en gemensam omsättning på över 170 miljoner kronor förra året och forsätter kontinuerligt att växa där de levererar rena, säkra och hälsosamma miljöer till sina kunder.

Idag, 45 år senare, är PIMA fortfarne en familjeägd verksamhet, där även andra och tredje generationen är involverad.

– Trots att vi är ett familjeföretag finns alltid ett professionellt förhållningssätt inom företaget. Det finns en värme och gemenskap som jag tror är en stor anledning till att företaget lever vidare 45 år senare, säger barnbarnet och marknadsföraren, Josefine Eriksson.

Pirkko-Liisa utanför huvudkontorets entré i Södertälje. Pressbild

Men Matti och Pirkko-Liisa engagerade inte bara familjemedlemmar utan skapade också jobbmöjligheter och hade långvariga anställda för att driva verksamheten framåt.

Matti hälsa blev sämre under 80-talet, men när han gick bort 1998 var det inte självklart att företaget skulle fortsätta drivas.

– För mig var det en självklarhet att uppfylla de löften som kunderna blivit lovade under perioden när Mattis hälsa blev sämre. Tillsammans med hela PIMA-familjen så höll vi företaget vid liv. Efter att Matti gick bort, har jag och Kari jobbat tillsammans för att förändra och utforma ett företag som inte är sårbart, säger Kimmo Vihtari, M&A, ansvarig för fusioner och förvärv, Serviceföretaget PIMA. 

Med bröderna Kimmo Vihtari ansvarig för fusioner och förvärv samt Kari Vihtari som VD, och med Josefine Eriksson och Samuel Paulander i marknads- och försäljningsrollerna, fortsätter PIMA att vara en passionerad aktör inom lokalvårdsbranschen.
Idag är Pirkko-Liisa, suppleant i företagets olika bolag och betonar att framgången inte enbart beror på familjen, utan även på det dedikerade teamet av långvariga anställda. Hon hoppas att företaget kommer att fortsätta blomstra inom familjen i minst 45 år till.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 juni 2023 13:18
Senast uppdaterad: 29 juni 2023 13:18

Debatt: ”Missvisande och helt felaktiga påståenden”

Boel-Godner

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande
Foto: Södertälje kommun

Svar på Moussa Essa insändare: ”Tacka Boel Godner för en mörk vår

Det finns flera missvisande och helt felaktiga påståenden i Moussa Essas artikel om betalning till kommunen. 

För det första så är enskilda föreningars betalningar till kommunen inte ett politiskt beslut. 
Grundregeln är att man ska betala. Den gäller alla föreningar och beslutas av Kultur- och fritidsnämnden men hanteringen ligger hos förvaltningen. 

Om en enskild förening har svårt periodvis att betala så finns det förståelse för det och den dialogen förs också mellan klubben och förvaltningen. De besök som görs av politiker i föreningar är till för att höra om hur verksamheten fungerar och att visa politiskt stöd till förvaltningens arbete. 

Det behöver finnas en rättvisa i kommunens hantering av föreningarna och det finns många stora fina klubbar i Södertälje. Assyriska är en av dem. 

De anklagelser och utpekanden som görs i artikeln är osanna. Vi är stolta över Södertälje som en stor idrottsstad.

Boel Godner (S),
Kommunstyrelsens ordförande

Alexander Rosenberg (M)
Kommunalråd

Lars Greger (MP)
Kommunalråd

Läs även: – Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Jag hittar hellre mitt barn onykter än drogpåverkad

432961744_454104836946977_1370903189652374859_n

Foto: Pexels/Erik Karlberg

4 juli 2008. Precis fyllt 18 år och jag ska få gå ut på krogen för första gången. Solen sken, vännerna och jag bestämde oss för att ta på oss ljusa khakifärgade shorts och en ljus skjorta; ikväll ska vi fira mig.

Vi bestämde oss för att först ta en fördrink på ”Centralbaren”, en klassisk pub med inslag av rock, där olika typer av människor med det gemensamma intresset för rockmusik och öl samlas. Jag går fram till bartendern och beställer en stor stark, lite nervöst.

Han ber mig om legitimation, och lite undvikande smyger jag fram passet. Han utbrister med ett stort flin och en glädjande röst: ”-Wow, du har ju precis fyllt 18! Stort grattis!

Bartendern häller snabbt upp en stor och stark till mig och de andra gästerna vid baren skålar och gratulerar mig på min stora dag. Jag drack snabbt upp min första lagliga öl och vi beslutade oss för att gå vidare. Vi promenerade från Centralen till Järnagatan.

(Annonslänk)

Från en av uteserveringarna hördes ett lätt taktmässigt dunkande av musik, så vi bestämde oss för att titta dit. Där fann vi en fullsmockad uteservering med människor som satt ute och njöt av solskenet med en kall öl i handen. Det såg fantastiskt ut!

Jag och vännerna bestämde oss snabbt för att inta kvällens middag där.

”Välkommen till Stanleys”, ropar krögaren välkomnande. Nygrillade burgare, en kall öl, surret från glada människor och magiskt väder. Vilken tid att leva i!

Efter middagen bestämde vi oss för att gå ner till O’Learys, alla vännerna som tidigare redan hunnit fylla arton hade sagt att det var stället man skulle vara på om man ville dansa och självklart träffa tjejer.

O´Learys vid Marenplan år 2008.
Arkivbild: Erik Karlberg

Väl vid dörren står en stor, vältränad vakt med backslick och frågar mig med skarp blick efter legitimation. Nervöst tar jag fram den och lägger den i hans hand. Han kikar lite snett på mig och tittar sedan på passet. Nu är det kört tänker jag, jag kommer inte komma in. En nervös, nyfylld 18-åring som aldrig varit ute på krogen förut. Han ler mot mig lite lätt och räcker ut armarna och ger mig en stor kram och ropar glatt!

”Grattis på din dag!” Fantastiskt! Välkommen in!”, säger vakten och leder mig in med ett stort leende på läpparna.

Lite lätt chockad följer jag med. Vad hände precis? Fick jag en kram av vakten?

Väl inne på O’Learys lyckas vi krångla oss bland alla människor in till baren. Det spelas ”Umbrella” med Rihanna och Jay-Z från högtalarna och två tjejer bredvid sjunger glädjefyllt med. Vi beställer en drink var och följer med strömmen. Hela lokalen är fylld med människor i alla åldrar och av olika slag. Alla sjunger, skålar och dansar. Glädjen är ofrånkomlig och vi sjunger in natten. Detta var min första kväll som 18-åring i Södertälje.

Populära O’Learys i Södertälje var välbesökt under helgerna.
Arkivbild: Erik Karlberg

Idag, 2024. Jag minns tillbaka på denna kväll, går fortfarande ut emellanåt. Inte lika ofta som då, men en middag med vänner med ett glas vin slår aldrig fel. Utbudet på stan är dock väldigt annorlunda, tyvärr.

Vad hände? Jag läser tidningarna om ungdomar som skjuter varandra, drogerna används, som aldrig förr.

På min tid drack vi alkohol; använde man droger var man inte välkommen. Kan en stor del av droganvändningen bland unga hos oss ha att göra med att dagens ungdomar knappt har något utbud kvar i staden? Någonstans att dansa och träffa jämlikar?

Förr var många ungdomar ute på krogarna, vid första anhalten blev man stoppad av en vakt som kollade ens nykterhet och om det fanns risk att någon hade tagit droger. Väl därinne fanns det vakter som kontrollerade så att folk skötte sig. Väl utanför fanns polisen till hands om det var någon de misstänkte var påverkad.

Jag tror personligen att droganvändandet måste varit betydligt mindre på den tiden. Man ville ju gå ut, dansa, träffa vänner, flörta med tjejer och inte bli tagen för att ha tagit något skit. Vi kunde ha 2-3000 ”vuxna” ungdomar ute på krogarna en kväll. Förutom de ovan nämnda hade vi även Telgekällaren, Flamingo, Torekällbergets Värdshus och Hamnmagasinet som jag kan nämna på rak arm.

Min son fyllde nyss 16 år och vi pratade om hur det var när jag fyllde 18.

Ungdomar tar lätt dåliga beslut när de har tråkigt. Visst har det mycket med uppfostran att göra, men jag vill tycka att det också har en viss del med samhället att göra. Som förälder så hittar jag hellre mitt barn onykter än drogpåverkad. Jag tror att vi kan få bättre kontroll på ungdomarna om vi får staden levande igen.

Bara en tanke…

Andrew Laeddis

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 april 2024 16:47
Senast uppdaterad: 5 april 2024 17:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors