Företag i fokus:

Södertäljeföretaget firar 45 år – Så fick de sina första kunder

ED2A3CB1-D158-4A86-AE94-7E2F6C0F2BB1

Pirkko-Lisa tillsammans med barnbarnet Josefine Eriksson.

PIMA, ett framstående serviceföretag i Södertälje, stoltserar med att ha varit verksamma i 45 år som en ledande aktör inom service- och lokalvård. Grundat av Matti och Pirkko-Lisa Vihtari, har företaget vuxit till att bli en välrenommerad aktör inom branschen och fortsätter att expandera i Sverige.

– Som den säljare Matti var så fick vi våra första kunder genom att han knackade dörr eller ringde. Till slut började företag och olika kunder kontakta oss för olika tjänster och leveranser, säger Pirkko-Liisa Vihtari. 

Sedan starten, juni 1978, har PIMA utvecklats till ett av Sveriges mest respekterade servicebolag med specialisering inom lokalvård och service. Bolagen PIMA och Städpulsen hade en gemensam omsättning på över 170 miljoner kronor förra året och forsätter kontinuerligt att växa där de levererar rena, säkra och hälsosamma miljöer till sina kunder.

Idag, 45 år senare, är PIMA fortfarne en familjeägd verksamhet, där även andra och tredje generationen är involverad.

– Trots att vi är ett familjeföretag finns alltid ett professionellt förhållningssätt inom företaget. Det finns en värme och gemenskap som jag tror är en stor anledning till att företaget lever vidare 45 år senare, säger barnbarnet och marknadsföraren, Josefine Eriksson.

Pirkko-Liisa utanför huvudkontorets entré i Södertälje. Pressbild

Men Matti och Pirkko-Liisa engagerade inte bara familjemedlemmar utan skapade också jobbmöjligheter och hade långvariga anställda för att driva verksamheten framåt.

Matti hälsa blev sämre under 80-talet, men när han gick bort 1998 var det inte självklart att företaget skulle fortsätta drivas.

– För mig var det en självklarhet att uppfylla de löften som kunderna blivit lovade under perioden när Mattis hälsa blev sämre. Tillsammans med hela PIMA-familjen så höll vi företaget vid liv. Efter att Matti gick bort, har jag och Kari jobbat tillsammans för att förändra och utforma ett företag som inte är sårbart, säger Kimmo Vihtari, M&A, ansvarig för fusioner och förvärv, Serviceföretaget PIMA. 

Med bröderna Kimmo Vihtari ansvarig för fusioner och förvärv samt Kari Vihtari som VD, och med Josefine Eriksson och Samuel Paulander i marknads- och försäljningsrollerna, fortsätter PIMA att vara en passionerad aktör inom lokalvårdsbranschen.
Idag är Pirkko-Liisa, suppleant i företagets olika bolag och betonar att framgången inte enbart beror på familjen, utan även på det dedikerade teamet av långvariga anställda. Hon hoppas att företaget kommer att fortsätta blomstra inom familjen i minst 45 år till.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 juni 2023 13:18
Senast uppdaterad: 29 juni 2023 13:18

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors