Företag i fokus:

DEBATT: EU-valfrämjande insatser slösar bort miljoner skattepengar

Vallokal

Arkivbild: Alexander Isa

Då var det dags igen för EU-val, eller ja, om drygt ett år. Men redan nu börjar förvaltningen och majoriteten skruva och vrida på sig över det senaste ”förfärliga” valdeltagandet. 2019 bestämde sig enbart 41 % av Södertäljeborna att gå till vallokalerna och rösta, i vissa delar av Södertälje var intresset så svalt som enbart 11 % valdeltagande. Enligt förvaltningen och majoriteten är detta ett tecken på att något måste göras. 

I ett PM från kommunstyrelsens kontor kan vi läsa att det ingår i kommunens handlingsplan för demokratiutveckling 2021 – 2024 att ”utreda behovet och ta fram förslag till en åtgärdsplan med konkreta insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentet 2024”, vilket lades fram som förslag på senaste kommunstyrelsemötet. Tanken är att kommunen skall köra en favorit i repris, och inspirera folk att rösta i det uppkommande EU-valet 2024 med evenemang, paneldebatter och föreläsningar, med en beräknad budget som ligger på miljonbelopp. 

Vi fastnar dock på meningen ”utreda behovet”. Detta förutsätter att vi förtroendevalda kommer fram till att det finns ett faktiskt behov av att kommunen skall springa valmyndighetens ärenden och få folk att intressera sig för EU-valet. Men finns ett sådant behov verkligen? Försök har redan gjorts från kommunens håll i det senaste EU-valet 2019, vilket slutade i katastrof. Kommunen gjorde stora satsningar på evenemang, paneldebatter och föreläsningar. Trots det gick inte valdeltagandet upp, inte heller låg det kvar på samma nivå; utan valdeltagandet sjönk i Södertälje med 0.48 procentenheter. 

Lärdomen vi politiker bör ta med oss från det här resultatet är att folk är antingen likgiltiga till EU eller så vet de inte ens varför det ska vara värt att rösta. Och vem kan klandra dem? 

(Annonslänk)

EU har utvecklat till närmast ett byråkratiskt bångstyrigt monster, vars federala makt växer sig allt större och större på bekostnad av medlemsstaterna. Mitt i allt detta finner vi Sverige. Sverige är en nettogivare till EU och vi innehar för tillfället ordförandeskapet. Trots det har våra ledamöter på både vänsterkanten och högerkanten minimalt med inflytande. De stora politiska besluten föreslås av kommissionen, där vi har enbart en röst av 27, för att sedan röstas i ett parlament där vi har för få ledamöter för att göra skillnad. 

Det bör vara helt okej för de som antingen inser att vi inte kan göra stor skillnad nog i EU, eller för de som helt enkelt inte bryr sig om vad som händer ända borta i Bryssel av namnlösa byråkrater som inte ens skulle kunna placera ut Södertälje på kartan. 

Det är inte rimligt att kommunen ska ödsla tid och pengar på ett projekt som är dömt att misslyckas, ett projekt som den politiska majoriteten är villig att slösa miljonbelopp på. Ett bättre alternativ hade i stället varit att skicka detta ärende till valmyndigheten, och att vi politiker blir bättre på att engagera väljare med våra förtroendevalda i Bryssel. 

Andreas Birgersson, SD
Oppositionsråd

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors