Företag i fokus:

DEBATT: EU-valfrämjande insatser slösar bort miljoner skattepengar

Vallokal

Arkivbild: Alexander Isa

Då var det dags igen för EU-val, eller ja, om drygt ett år. Men redan nu börjar förvaltningen och majoriteten skruva och vrida på sig över det senaste ”förfärliga” valdeltagandet. 2019 bestämde sig enbart 41 % av Södertäljeborna att gå till vallokalerna och rösta, i vissa delar av Södertälje var intresset så svalt som enbart 11 % valdeltagande. Enligt förvaltningen och majoriteten är detta ett tecken på att något måste göras. 

I ett PM från kommunstyrelsens kontor kan vi läsa att det ingår i kommunens handlingsplan för demokratiutveckling 2021 – 2024 att ”utreda behovet och ta fram förslag till en åtgärdsplan med konkreta insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentet 2024”, vilket lades fram som förslag på senaste kommunstyrelsemötet. Tanken är att kommunen skall köra en favorit i repris, och inspirera folk att rösta i det uppkommande EU-valet 2024 med evenemang, paneldebatter och föreläsningar, med en beräknad budget som ligger på miljonbelopp. 

Vi fastnar dock på meningen ”utreda behovet”. Detta förutsätter att vi förtroendevalda kommer fram till att det finns ett faktiskt behov av att kommunen skall springa valmyndighetens ärenden och få folk att intressera sig för EU-valet. Men finns ett sådant behov verkligen? Försök har redan gjorts från kommunens håll i det senaste EU-valet 2019, vilket slutade i katastrof. Kommunen gjorde stora satsningar på evenemang, paneldebatter och föreläsningar. Trots det gick inte valdeltagandet upp, inte heller låg det kvar på samma nivå; utan valdeltagandet sjönk i Södertälje med 0.48 procentenheter. 

Lärdomen vi politiker bör ta med oss från det här resultatet är att folk är antingen likgiltiga till EU eller så vet de inte ens varför det ska vara värt att rösta. Och vem kan klandra dem? 

(Annonslänk)

EU har utvecklat till närmast ett byråkratiskt bångstyrigt monster, vars federala makt växer sig allt större och större på bekostnad av medlemsstaterna. Mitt i allt detta finner vi Sverige. Sverige är en nettogivare till EU och vi innehar för tillfället ordförandeskapet. Trots det har våra ledamöter på både vänsterkanten och högerkanten minimalt med inflytande. De stora politiska besluten föreslås av kommissionen, där vi har enbart en röst av 27, för att sedan röstas i ett parlament där vi har för få ledamöter för att göra skillnad. 

Det bör vara helt okej för de som antingen inser att vi inte kan göra stor skillnad nog i EU, eller för de som helt enkelt inte bryr sig om vad som händer ända borta i Bryssel av namnlösa byråkrater som inte ens skulle kunna placera ut Södertälje på kartan. 

Det är inte rimligt att kommunen ska ödsla tid och pengar på ett projekt som är dömt att misslyckas, ett projekt som den politiska majoriteten är villig att slösa miljonbelopp på. Ett bättre alternativ hade i stället varit att skicka detta ärende till valmyndigheten, och att vi politiker blir bättre på att engagera väljare med våra förtroendevalda i Bryssel. 

Andreas Birgersson, SD
Oppositionsråd

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors