Företag i fokus:

DEBATT: EU-valfrämjande insatser slösar bort miljoner skattepengar

Vallokal

Arkivbild: Alexander Isa

Då var det dags igen för EU-val, eller ja, om drygt ett år. Men redan nu börjar förvaltningen och majoriteten skruva och vrida på sig över det senaste ”förfärliga” valdeltagandet. 2019 bestämde sig enbart 41 % av Södertäljeborna att gå till vallokalerna och rösta, i vissa delar av Södertälje var intresset så svalt som enbart 11 % valdeltagande. Enligt förvaltningen och majoriteten är detta ett tecken på att något måste göras. 

I ett PM från kommunstyrelsens kontor kan vi läsa att det ingår i kommunens handlingsplan för demokratiutveckling 2021 – 2024 att ”utreda behovet och ta fram förslag till en åtgärdsplan med konkreta insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentet 2024”, vilket lades fram som förslag på senaste kommunstyrelsemötet. Tanken är att kommunen skall köra en favorit i repris, och inspirera folk att rösta i det uppkommande EU-valet 2024 med evenemang, paneldebatter och föreläsningar, med en beräknad budget som ligger på miljonbelopp. 

Vi fastnar dock på meningen ”utreda behovet”. Detta förutsätter att vi förtroendevalda kommer fram till att det finns ett faktiskt behov av att kommunen skall springa valmyndighetens ärenden och få folk att intressera sig för EU-valet. Men finns ett sådant behov verkligen? Försök har redan gjorts från kommunens håll i det senaste EU-valet 2019, vilket slutade i katastrof. Kommunen gjorde stora satsningar på evenemang, paneldebatter och föreläsningar. Trots det gick inte valdeltagandet upp, inte heller låg det kvar på samma nivå; utan valdeltagandet sjönk i Södertälje med 0.48 procentenheter. 

Lärdomen vi politiker bör ta med oss från det här resultatet är att folk är antingen likgiltiga till EU eller så vet de inte ens varför det ska vara värt att rösta. Och vem kan klandra dem? 

(Annonslänk)

EU har utvecklat till närmast ett byråkratiskt bångstyrigt monster, vars federala makt växer sig allt större och större på bekostnad av medlemsstaterna. Mitt i allt detta finner vi Sverige. Sverige är en nettogivare till EU och vi innehar för tillfället ordförandeskapet. Trots det har våra ledamöter på både vänsterkanten och högerkanten minimalt med inflytande. De stora politiska besluten föreslås av kommissionen, där vi har enbart en röst av 27, för att sedan röstas i ett parlament där vi har för få ledamöter för att göra skillnad. 

Det bör vara helt okej för de som antingen inser att vi inte kan göra stor skillnad nog i EU, eller för de som helt enkelt inte bryr sig om vad som händer ända borta i Bryssel av namnlösa byråkrater som inte ens skulle kunna placera ut Södertälje på kartan. 

Det är inte rimligt att kommunen ska ödsla tid och pengar på ett projekt som är dömt att misslyckas, ett projekt som den politiska majoriteten är villig att slösa miljonbelopp på. Ett bättre alternativ hade i stället varit att skicka detta ärende till valmyndigheten, och att vi politiker blir bättre på att engagera väljare med våra förtroendevalda i Bryssel. 

Andreas Birgersson, SD
Oppositionsråd

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Matpriserna sjunker – Första nedgången sedan 2021

Frukt Ica livsmedel

Foto: Alexander Isa

Efter en lång period av stigande kostnader visar nya siffror från SCB att matpriserna i Sverige sjönk i mars, med en noterbar minskning i priserna på grönsaker.

– Det som främst drev prisnedgången på livsmedel i mars jämfört med februari i år var frukt och grönt, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

För första gången sedan sommaren 2021 har matpriserna i Sverige sjunkit jämfört med samma månad året innan, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) konsumentprisindex (KPI). I mars observerades en nedgång på 0,7 procent i priserna på livsmedel och alkoholfria drycker jämfört med februari. Denna trend avviker från det vanliga mönstret där livsmedelspriser tenderar att öka under mars.

Nya siffror från SCB visar att matpriserna i Sverige sjunker.
Foto: Alexander Isa

Under perioden december 2021 till mars 2023 steg priserna på dessa varor 16 månader i rad, vilket sammanlagt ledde till en ökning på över 25 procent. Även om priserna varierade under de följande månaderna, fortsatte de på en årsbasis att stiga, men takten avtog gradvis.

– Det är första gången priserna på livsmedel sjunker sett till årstakt sedan juli 2021, säger Neander.

(Annonslänk)

Bland de mest anmärkningsvärda prisfallen hittar vi grönsaker, där exempelvis gurkor var 32 procent billigare än i mars förra året, medan tomater och purjolök sjönk med 24 respektive 22 procent.

Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB, rapporterar att grönsakspriserna totalt sett var 6,7 procent lägre än för ett år sedan, vilket understryker en positiv utveckling för svenska konsumenter i tider av annars höga levnadskostnader.

Prisutvecklingen för varugrupper. Fakta SCB.

VarugruppPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Bröd och övriga spannmålsprodukter0,4-0,7
Kött-1,22,0
Fisk0,0-0,1
Mjölk, ost och ägg-0,6-5,7
Oljor och fetter-1,8-6,3
Frukt-3,52,5
Grönsaker-1,6-6,7
Sötsaker och glass0,83,1
Övriga livsmedel-0,81,2
Kaffe, te och kakao-0,9-3,8
Mineralvatten, läskedrycker, frukt- och grönsaksjuice0,83,0
Livsmedel-0,8-1,0
Alkoholfria drycker0,41,7
Livsmedel och alkoholfria drycker-0,7-0,7

Produkterna som ökade respektive minskade mest i pris mellan februari och mars 2024. Fakta SCB.

ProduktPrisförändring sedan februari 2024 (%)Prisförändring sedan mars 2023 (%)
Färsk lax5,9-9,9
Potatis4,99,1
Spannmålsbaserade maträtter3,63,2
Saft m.m.2,87,1
Kiwi, ananas m.m.2,617,4
Vetebröd2,5-5,4
Djupfrysta skaldjur2,32,7
Wienerbröd2,07,6
Djupfrysta grönsaker2,05,3
Annat kött2,03,5
[…][…][…]
Småcitrus-5,8-19,5
Apelsiner-6,59,1
Sillkonserver-6,7-3,8
Gurka-6,8-32,1
Tomater-6,9-24,1
Purjolök-6,9-22,3
Äpplen-12,48,2
Blomkål-12,6-15,5
Vindruvor-16,91,7
Vitkål-17,0-11,4

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 21 april 2024 23:17

Rekryteringsprocess för ny direktör inledd efter avgång

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun har inlett rekryteringsprocessen för en ny samhällsbyggnadsdirektör efter att den nuvarande direktören valt att anta nya utmaningar i en annan stad.

(Annonslänk)

I mars offentliggjorde Södertälje kommun att samhällsbyggnadsdirektören, Andreas Klingström, kommer att lämna sin tjänst för att tillträda som stadsbyggnadsdirektör i Sundbybergs stad i juni. Nu söker kommunen efter en ersättare som kan ta över ansvaret för att styra och utveckla samhällsbyggnadskontoret. Den nya direktören kommer att spela en avgörande roll i Södertäljes fortsatta strävan efter att vara en attraktiv och hållbar kommun, med fokus på utveckling av nya företag, bostäder och offentliga verksamheter.

Uppdraget innebär att leda ett team av cirka 260 medarbetare och samarbeta nära med andra kommunala verksamheter för att säkerställa effektiva processer och högkvalitativa leveranser. Den ideella kandidaten förväntas ha en stark strategisk förmåga, vara handlingskraftig och ha god insikt i samhällsbyggnadsfrågor, samt ha en förmåga att navigera i komplexa miljöer.

Kvalifikationerna inkluderar mångårig chefserfarenhet inom samhällsbyggnadsområdet, ledning av mångfacetterade verksamheter och framgångsrikt utvecklingsarbete. Det krävs också akademisk utbildning inom samhällsbyggnad eller liknande områden, förståelse för plan- och bygglagstiftning, samt utmärkta kommunikationsfärdigheter på svenska och engelska.

Sista ansökningsdag för tjänsten är den 28 april, och rekryteringsprocessen hanteras i samarbete med rekryteringsföretaget ProAstri.

Klingstrom

Andreas Klingström lämnar Södertälje kommun
Foto: Liza Simonsson/Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 21 april 2024 23:14

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors