Företag i fokus:

INSÄNDARE: Vi fortsätter att utvecklas och behåller ambitionen

Aljosa

Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City

I Södertälje fortsätter vi utveckla stadskärnan och behåller ambitionen att få utmärkelsen Årets Stadskärna ett annat år.

Vi var finalister, hoppfulla och peppade på att höra vem som skulle ta hem utmärkelsen Årets Stadskärna på Svenska Stadskärnors årskonferens med 520 deltagare från hela landet. Södertälje har strävat mot målet i tio år och många värdefulla personer har jobbat engagerat och med stor passion för vår stad, men när vinnaren presenterades stod det inte Södertälje – det stod Malmö.

Besvikelsen var kännbar i vår grupp med representanter från näringsliv, fastighetsägare och kommun.

På ett sätt kände vi oss ändå som vinnare, för Södertälje har gjort en fantastisk förflyttning och utvecklingsresa när man ser till vår stads utgångsläge. Här finns en styrka, positiv attityd och gemenskap som formats av de utmaningar vi mött tillsammans under åren, och hur vi vänt motgångar till möjligheter. Allt detta hade vi samlat i en gedigen ansökan, och vi skapade en unik filmserie som summerar stadens resa.

Under årskonferensen i Helsingborg märktes att Södertälje blivit en snackis. Vi mötte glada branschkollegor som hjärtligt hejade på oss. Vi överraskades också av den starka uppbackning och engagemang vi fick från nya bekantskaper som följt Södertäljes utveckling. En värmande känsla.

Innan prisutdelningen togs de tre städernas representanter upp på scen för presentation och diplomutdelning. Då hördes det tydligt av alla hejarop och applåder vilket starkt stöd Södertälje har runtom i landet. Vår stads resa inspirerar andra. Det är något vi verkligen bär med oss.

Södertäljes delegation på plats i Helsingborg. Foto: Södertälje City

Självklart tyckte vi att det var dags för Södertälje att få det positiva erkännande staden jobbat så hårt för, och även om finalplatsen också är ett kvitto på framgång hade själva vinsten gett Södertälje den extra boost vi tycker staden förtjänar.

Men resan var väldigt positiv också. Vi har ytterligare förstärkt våra relationer, vårt band till varandra och ”vi-känslan”, och fortsätter arbetet i stadskärnan med gemensamma krafter och positiva framtidsvisioner för Södertälje.

Södertäljes resa är därmed långt ifrån slut. På många sätt är vi bara i början av en fantastisk utvecklingsperiod för staden. Vi ser fram emot det nya hotellet vid Maren och kommunens renovering av Marenplan, utvecklingen av Slussholmen och de spännande möjligheterna Lunakvarteret står inför.

Juryn gav oss värdefull feedback. De berömde vårt samarbete och hur vi fått in idrotten och storföretag som Scania i stadskärnan, hur Stora Torget blivit en levande plats samt hur vi samarbetar kring trygghetsskapande åtgärder.

Juryn uppmärksammade också vår kommunikation. Hur vi når ut till verksamheter, medlemmar och medborgare och har skapat en helt egen identitet. Att vi har förmedlat utvecklingen både till juryn och medborgarna, och genom filmer och mätmetoder verkligen visat på de fysiska förändringarna i vår stad.

Visst finns det områden vi behöver utveckla och förbättra än mer. Vi måste visa upp effekterna av de nya mötesplatser som har skapats och som kommer att skapas. Dessutom behöver vi stärka dialogen och samarbetet mellan stadens fastighetsägare ytterligare.

Vi genomgår just nu också en tuff ekonomisk period och strukturomvandling där verksamheter läggs ner både i Södertälje och resten av landet. En avgörande fråga för framtiden är hur vi jobbar med utbudet och skapar en lockande helhet i våra stadskärnor.

Men vi kan med stolthet säga att Södertälje är på rätt väg. Vi behåller vår ambition att bli Årets Stadskärna inom en snar framtid. Vi håller huvudet högt och siktar mot stjärnorna. Södertälje kommer få sin revansch. Varmt välkommen med på resan.

Se filmserien om Södertäljes utveckling på sodertaljecity.se/resan

Aljoša Lagumdžija
VD, Södertälje City

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 juli 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors