Företag i fokus:

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett vaSödertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Så vill kommunen lösa boende för våldsutsatta kvinnor

Nycklar Pexels

Foto: Pexels

Kommun har gett Norconsult i uppdrag att hitta sätt att underlätta för våldsutsatta personer att hitta stadigvarande boende. Målet är att skapa en modell för att stödja denna utsatta grupp.

Norconsult har påbörjat ett uppdrag på uppdrag av Södertälje kommun för att undersöka hur våldsutsatta personer kan få bättre tillgång till långsiktigt boende. Målet är att utveckla ett arbetssätt som socialkontoret i kommunen sedan kan implementera för att hjälpa denna utsatta grupp att finna trygga bostäder.

– Målgruppen avser i huvudsak kvinnor som behöver en ny eller egen bostad för att undkomma våld. Många gånger önskar de kunna bo kvar i kommunen, ibland i en specifik stadsdel, eftersom de ofta har minderåriga barn som vill gå kvar på skola och förskola, säger Nora Harms, samhällsplanerare på Norconsult och expert inom dialogarbete och social hållbarhet.

(Annonslänk)

Våldsutsatta personer har ofta svårt att få tillgång till ordinarie bostadsmarknad på grund av ekonomiska svårigheter, ofta en följd av våldet de utsatts för. En trygg och långsiktig boendesituation är ofta ett första viktigt steg mot ett liv fritt från våld. Socialkontoret i Södertälje vill förbättra stödet till dessa individer genom att utveckla samarbetsmodeller med lokala hyres- och bostadsbolag.

– De mest akuta ärendena kan lösas. Det som behövs är något permanent. Syftet är att identifiera hyres- och bostadsbolag som vill samarbeta utanför kommunens redan etablerade samarbeten där det är kommunen som hyr lägenheten, säger Cecilia Sjölin, planarkitekt på Norconsult med stor erfarenhet av kommunala processer och projektledning.

Sjölin förklarar vidare att de ska undersöka om hyresvärdarna erbjuder andra typer av kontrakt än förstahandskontrakt, hur de förmedlar sina hyreskontrakt, om de kan ge förtur, vilka krav som ställs och vilka samarbetsmöjligheter de har med kommunen för att hjälpa våldsutsatta.

Uppdrag inkluderar även att skapa en helhetsbild över hyres- och bostadsbolag i Södertälje samt att sammanställa deras villkor och krav för uthyrning. Detta omfattar exempelvis krav på inkomst och sysselsättning samt möjligheten att göra undantag för våldsutsatta.

Kommunen hoppas att projektet ska leda till ett samarbete med hyres- och bostadsbolag som är seriösa i sitt engagemang för att stödja våldsutsatta. Norconsults uppdrag beräknas vara klart i juli 2024.

– Vi kommer inte leverera en skrivbordsprodukt i det här fallet. Snarare kommer vi lägga grunden för ett arbetssätt som kommunen sen kan ta över och jobba vidare på, säger Nora Harms.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 maj 2024 19:30
Senast uppdaterad: 18 maj 2024 19:30

Lindholm utses som ny ordförande för LO

Byggnads

Johan Lindholm
Foto: Byggnads

Byggnads ordförande Johan Lindholm utses som ny ordförande för LO efter att valberedningens tidigare förslag drog sig ur. Lindholm har en lång karriär bakom sig inom fackföreningsrörelsen och har lett Byggnads sedan 2012.

Valberedningen i LO presenterade på lördagen Johan Lindholm, nuvarande förbundsordförande för Byggnads, som ordförande för LO. Lindholm, 60 år gammal och uppvuxen i Södertälje, har varit aktiv inom Byggnads sedan 2012 och har en lång erfarenhet av fackligt arbete.

(Annonslänk)

– Mitt stora grattis till Johan Lindholm! Han är en tydlig debattör inom LO och kommer kunna bli en viktig röst i samhällsdebatten, säger Lars Hildingsson, vice ordförande för Byggnads som kommer därmed bli ordförande för Byggnads.

Den ursprungliga kandidaten till posten som LO-ordförande, Pim Van Dorpel, meddelade sitt avhopp strax innan LO-kongressen skulle öppna. Detta ledde till ett intensivt arbete inom valberedningen för att hitta en ny kandidat.

Efter noggrant övervägande föreslogs Lindholm, som har gjort sig känd för sitt starka ledarskap inom byggsektorn.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 maj 2024 10:00
Senast uppdaterad: 18 maj 2024 19:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors