Företag i fokus:

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett vaSödertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Hon lyfter fram kvinnor från forntiden i ny onlineserie

IMG_9884

Foto: Alexander Isa

Organisationen Kvinnovation, med grundaren Marie Samre i spetsen, lanserar onlineserien ”Herstory: Mesopotamia”. Syftet är att belysa historiska kvinnors bidrag i Mesopotamien.

”Herstory: Mesopotamia” är en serie bestående av tolv korta videor som publicerades på Instagram under mars månad och lanserades i samband med Women’s History Month. En onlineserie med korta klipp om viktiga kvinnor ur historien, och deras bidrag till den första civilisationen. 

– Vi ville bidra till Womens History Month, och det var så idén till Herstory: Mesopotamien kom till, säger Marie Samre till Telgenytt.

Serien, som är korta och anpassade för unga vuxna, lyfter fram framstående affärskvinnor, författare, ingenjörer samt drottningar och mytologiska gudinnor från Mesopotamien – en region vars kvinnor historiskt sett sällan fått det erkännande de förtjänar.

Grundaren av organisationen Kvinnovation, Marie Samre
Foto: Alexander Isa

Initiativet är en del av Kvinnovations arbete för att främja jämställdhet, särskilt inom teknikbranschen. Organisationen, som grundades av Marie Samre 2019 och belönades med Södertälje kommuns jämställdhetspris 2022, siktar på att belysa historiska gestalter som ofta förbises i svensk utbildning. Genom att visa dessa kvinnor hoppas Kvinnovation ge unga tjejer i Södertälje – många med rötter i just Mesopotamien – förebilder att identifiera sig med och inspireras av.

– När jag gjorde research så blev jag väldigt förvånad över hur många fantastiska kvinnor det fanns, och undrade varför dessa kvinnor inte fanns i skolans historieböcker. Vi pratar bland annat om värdens första författare, ingenjör och muséumarrangör. Samtliga är kvinnor från Mesopotamien.

Hur har mottagandet varit och kan ni tänka er serien i en större skala, exempelvis i en långfilm?

– Vi har fått en väldigt fin mottagning med handskrivna brev, och kommentarer online om att man vill se serien i ett längre format. Vissa vill se en riktig dokumentär baserad på dessa kvinnor och det är vi också öppna för att göra. Ja, vi kan tänka oss att göra serien i längre format, samt att göra en ljudversion som man kan lyssna på. 

För de nyfikna, var kan man titta på serien?

– För de nyfikna att lära sig mer om dessa kvinnor så kan man se serien på Kvinnovations instagram kanal @kvinnovation.se

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 17:35
Senast uppdaterad: 20 april 2024 18:08

Strejken i Södertälje blåstes av efter ny överenskommelse

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

En strejk såg ut att vara oundviklig, och kommunen hade uppmanat föräldrar att packa matsäckar till sina barn. Nu har det dock blivit klart att de inblandade parterna har nått en överenskommelse om ett nytt centralt kollektivavtal.

– Det handlar om ordning och reda i löneprocesser och hållbara arbetstider. Vi är nöjda med att vi nu lyckats övertyga motparten om att detta var nödvändiga långsiktiga förbättringar för en attraktiv välfärd, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. 

Flera arbetsplatser i Södertälje och runt om i Sverige riskerade att påverkas av en strejk på grund av meningsskiljaktigheter i förhandlingarna om löner och arbetsvillkor.

(Annonslänk)

I Södertälje var strejkvarsel utlysta för flera avdelningar inom utbildningskontoret samt för kökspersonal, inklusive kockar och måltidsbiträden. Dessa varsel berörde anställda vid bland annat Förskolan Bofinken, Förskolan Ljungbacken, Förskolan Viksberg, Igelstaskolan, Mölnbo skola och förskola samt Vikbergskolan.

Men under onsdagen meddelades det att fackförbundet Kommunal och arbetsgivarna hade nått en överenskommelse, vilket innebar att någon strejk inte längre var aktuell. För vårdnadshavare med barn i grundskolan innebar detta att de inte längre behövde förbereda matsäckar, som tidigare hade kommunicerats.

– Jag är nöjd över att vi lyckas teckna ett avtal där parterna tillsammans ska ta fram långsiktiga lösningar på de stora problemen medlemmarna upplever med dagens lönesystem och bristen på hållbara arbetstider. Hade motparten däremot varit mer lyhörd hade vi inte behövt varsla om konflikt för att uppnå det här resultatet, säger Ragnegård.

Avtalet gäller tolv månader och berör cirka 550 000 anställda rapporterar Kommunal.

”Den centralt angivna nivån för löneökningar 2024 är 985 kronor. Det är en höjning enligt märket plus en låglönesatsning – det så kallade knät. Löneökningar bestäms i de lokala förhandlingar som sker nu när det centrala avtalet är klart.
Lönerna på din arbetsplats sätts individuellt utifrån den pott som är fastställd på den centrala nivån. Som svar på att lönerna inte betalas ut i tid, ska arbetsgivaren i år betala ut en så kallad individgaranti, som garanterar alla medlemmar minst 450 kr i löneökning senast den 30 juni, om inget annat avtalats lokalt. Individgarantin räknas då av från löneutrymmet. I avtalet ingår också att Kommunal och arbetsgivarorganisationerna ska se över det centrala kollektivavtalet under nästa år, för att se hur man på sikt kan skapa ett nytt lönesystem som är tydligare kopplat till yrkesutveckling.

Fakta: Fackförbund Kommunal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 23:09

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors