Företag i fokus:

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett vaSödertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

INSÄNDARE: Godners retorik, söndra och härska

Sodertalje-fotbollsarena-

Assyriska FF genomgår för närvarande en ekonomisk kris och upplever motstånd från kommunens sida.
Foto: Shamash Oyal

Svar på insändare: Godner: ”Det finns ingen vilja att stjälpa”

Jag känner att denna fråga var ett känsligt ämne för kommunstyrelsens ordförande Boel Godner. Hennes svar kom snabbt, verkade ogenomtänkt, och plötsligt söker hon dialog med föreningarna. Skon klämmer.

Jag tycker att Godners retorik i svaret är oerhört oprofessionell. Det passar inte en politiker att svara på det sättet.

Godner skriver att Assyriska och Syrianska fick miljonbelopp i stöd och att detta ifrågasattes av andra föreningar, men att hon försvarade det. Det första jag tänkte, och troligen tänkte även dessa två klubbar, är vilka föreningar som ifrågasatte detta och varför.

För mig är det uppenbart att hon vill skapa sprickor inom föreningslivet och ställa föreningar mot varandra. Det är en gammal retorik för att kunna behålla makten – söndra och härska.

Stödet var en del av flera krisåtgärder, inte en enskild hjälteinsats

Jag tycker även att Godner tar åt sig äran för pandemistöd till föreningslivet. Stödet var en del av flera krisåtgärder som regeringen genomförde för att hantera konsekvenserna av pandemin, inte en enskild hjälteinsats. Boel Godner får gärna rätta mig om jag har fel.

Hur skulle det se ut om Södertälje kommun var den enda i hela Sverige som inte beviljade föreningar coronastöd?

Min insändare innehåller fakta – ditt svar, Boel, innehåller ursäkter och bortförklaringar.

Jag önskar Assyriska lycka till och hoppas att ni löser er ekonomiska kris. Ni förtjänar att bli behandlade bättre.

/Södertäljebo

Läs även: – Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 13:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors