Företag i fokus:

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett vaSödertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

JUST NU: Koranbrännaren Momika utvisas – till Sverige

Momika

Salwan Momika till höger.
Foto: Streetphotobysd

Koranbrännaren Salwan Momika lämnade Sverige för att söka asyl i Norge, men nu utvisar landet honom tillbaka till Sverige. Det rapporterar flera medier på torsdagseftermiddagen.

(Annonslänk)

I oktober 2023 fattade Migrationsverket beslutet att inte förlänga Salwan Momikas uppehållstillstånd på grund av oriktiga uppgifter han lämnat. Momika, som upplevde att han ”inte längre var välkommen i Sverige”, valde därefter att lämna landet. Hans överklagande till Migrationsdomstolen resulterade i ett fastslaget utvisningsbeslut, dock med beaktande av de internationella skyddsregler som förhindrar utvisning till länder där individer riskerar förföljelse.

Domstolens utslag belyste hur Momikas offentliga koranbränningar i Sverige skapat en säkerhetsrisk för honom i hemlandet Irak, vilket ledde till ett beslut om att han inte kunde utvisas direkt. Istället beviljades han ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige.

Sökte asyl i Norge
Nyligen greps Momika av norsk polis, och det är nu bekräftat att han kommer att utvisas tillbaka till Sverige. Gripandet ägde rum den 28 mars efter att Momika meddelat om sin asylansökan i Norge.

Oslo tingsrätt har nu meddelat att utvisningen kommer att genomföras så snart de nödvändiga formella och praktiska arrangemangen är klara.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 14:29
Senast uppdaterad: 4 april 2024 14:29

SENASTE NYTT: Fyra åtalade för mordet på 30-åring

Polis

Arkivbild

Fyra män åtalas för mordet på en 30-årig man från Södertälje i Flemingsberg, där en av personerna tidigare misstänktes för delaktighet i en dödsskjutning i Ronna 2022. Åklagaren yrkar att en av de misstänkta skyttarna, som vid mordtillfället var 17 år gammal, utvisas ur landet.

I mars det föregående året sköts en 30-årig man från Södertälje till döds i det som polisen och åklagare beskriver som en del av den intensiva konflikt mellan två falanger i Södertälje – Saltskog och Ronnafalangen.

Mordet på 31-årignen inträffade i en bostad i Flemingsberg där mannen sköts till döds med flera skott i båda kropp och huvud på nära håll. Två unga män står nu åtalade för själva skjutningen, medan ytterligare två män misstänkts ha bistått i planeringen och genomförandet av dådet.

Mordet i Flemingsberg beskrivs av polisen som en del av en längre serie våldsdåd som uppstått till följd av den eskalerade konflikten mellan falangerna i Södertälje sedan hösten 2022, där flera dödsskjutningar inträffade under en kort period. Enligt polisens uppgifter hade offret, som kort före mordet hade flyttat till Flemingsberg från Södertälje, en hotbild mot sig och nära kopplingar till Ronnafalangens ledning.

Dödsskjutningen i Ronna den 2 oktober 2022 där en 41-åring felaktigt sköts till döds.
Foto: Shamash Oyal

Utredningen avslöjar att de åtalade planerade och genomförde mordet med stor förberedelse, inklusive anskaffning av klorin och en temporär mobiltelefon, samt resan till brottsplatsen. Efter att ha avlossat flera skott mot offret tog gärningsmännen till flykt och försökte sedan förstöra bevis genom att behandla använda föremål med klorin.

Nu åtalas samtliga personer för mord respektive medhjälp till mord vid Södertörns tingsrätt.

Södertäljeborna, en 25-åring och en 21-åring, är sedan tidigare kända av polisen åtals för medhjälp till mord. 25-årigen var även misstänkt för delaktighet i dödsskjutningen på Enhörnaleden i Ronna under hösten 2022, där en 41-årig man, som inte hade kopplingar till den kriminella miljön, felaktigt sköts till döds. Han åtalades för grovt skyddande av brottsling och ska enligt åtalet ha bokat samt betalat hotellrum för mannen som dömdes till 9 års fängelse för mord den 2 oktober.

De andra två som misstänks för att ha avlossat skotten i Flemingsberg, en 21-åring skriven i Stockholmsområdet och en 18-åring, även han skriven i Södertälje, åtalas för mord och medhjälp till mord. Åklagaren begär också att den 18-årige, som är statslös och bosatt i Södertälje, ska utvisas från Sverige.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 12:13
Senast uppdaterad: 4 april 2024 12:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors