Företag i fokus:

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett vaSödertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Telge gör framsteg i hållbarhet – men utmaningar kvarstår

Telge

Foto: Alexander Isa

Telge avslöjar idag sin hållbarhetsrapport för 2023, där koncernen visar framsteg i flera områden men också identifierar utmaningar som kräver uppmärksamhet.

– Vi gör framsteg men vi är inte nöjda med det här resultatet. De närmaste åren måste vi höja förändringstakten i vårt energi- och klimatarbete för att ta oss dit vi vill, säger Maria Richtnér, hållbarhetschef, Telge AB, i ett pressutskick.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Idag, den 7 maj, avtäcker Telge sin hållbarhetsrapport för 2023 och delar med sig av både framsteg och utmaningar. Koncernen noterade en tredje årlig minskning av sin energianvändning samtidigt som de fortsatte övergången från fossila bränslen till el och biodrivmedel. Trots detta ökade dock utsläppen av växthusgaser under samma period.

En betydande del av Telgekoncernens energianvändning går till fastighetsdrift. Under 2023 minskade energianvändningen per kvadratmeter för fastighetsbestånden inom Telge Fastigheter och Telge Bostäder till den lägsta nivån på många år, tack vare effektiviseringsåtgärder som inkluderar smarta system för energihantering.

Graf, Telge

Utsläppen av växthusgaser från koncernens verksamheter, främst genererade av fordon, ökade något under 2023.

Detta berodde till stor del på att Telge Återvinning fick ett ökat ansvar för hanteringen av hushållsavfall, inklusive insamlingen av återvinningsbara förpackningar från FTI.

Graf, Telge

Trots att energianvändningen inom koncernen fortsatte att minska ökade dock utsläppen av växthusgaser från den inköpta energin. Begränsad tillgång på biobränslen och hög konkurrens om klimatvänlig fjärrvärme i Södertälje var några faktorer som bidrog till detta.

Telgekoncernens hållbarhetsrapport för 2023, anpassad till EU:s nya standard för hållbarhetsredovisning (CSRD), kommer att finnas tillgänglig i sin helhet på telge.se från och med den 7 maj. Rapporten följer Green House Gas Protocol för att redovisa klimatavtrycket och indelas i tre scopes som täcker både direkta och indirekta utsläpp från koncernens verksamheter och inköp.

– Vi fortsätter att ta vårt ansvar för utsläppen och vi samarbetar med andra aktörer i branschen för att minska klimatpåverkan från fjärrvärmen. Telges mål är fortsatt att nå klimatneutralitet till 2030, det betyder att vi nu har 68 månader på oss, säger hållbarhetschefen Maria. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 7 maj 2024 13:08

Ny blockad varslas i Södertälje – ”Vi vill rädda vården”

10fd215a-40ef-4489-baea-ad523d2faf6c

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
Pressbild

Vårdförbundet har idag utökat sitt varsel till att omfatta övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i 29 kommuner, inklusive Södertälje. Detta kommer att påverka den kommunala hälso- och sjukvården och berör över 5000 medlemmar.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Tidigare i april varslade Vårdförbundet om liknande blockadåtgärder för regioner och flera sjukhus, vilket drabbade en stor del av hälso- och sjukvårdspersonalen. Sedan blockaden trädde i kraft har inga förhandlingar ägt rum och inga nya bud har lagts fram, vilket nu resulterat i att konflikten breddas till den kommunala sektorn. Detta påverkar verksamheter såsom elevhälsa och hemsjukvård i Södertälje kommun.

– Vårt fullt rimliga krav är att vi vill ha hållbara heltider så att våra medlemmar orkar jobba heltid och ett helt yrkesliv. Vi har nu varit i konflikt med SKR och Sobona i snart två veckor och ser fortsatt inte att de vill möta oss. En konflikt är alltid en sista åtgärd, men vi vill ta ansvar för vårdens framtid. Min fråga till SKR är nu – hur vill ni rädda vården? säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, i ett pressutskick.

Ribeiro menar att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) inte visar intresse för Vårdförbundets medlemmar för att förbättra villkoren och istället sprider felaktiga uppgifter.

– SKR sprider bilden att vi vill ha ett avtal för hela välfärdssektorns 1,2 miljoner medarbetare. Det är fel, avtalsområdet omfattar runt 90 000 av våra yrkesgrupper och vi föreslår en stegvis arbetstidsförkortning. Den här typen av missvisande uppgifter leder inte oss närmare varandra och inte heller närmare en lösning, säger hon.

Vårdförbundet utfärdar varsel om utökad övertidsblockad.

Under måndagen meddelade Vårdförbundet om utökade blockadåtgärder som träder i kraft den 20 maj klockan 16.00. Ett beslut som påverkande drygt 5000 medlemmar inom den kommunala hälso- och sjukvården i 29 kommuner, däribland Södertälje. Beslutet innebär att övertids-, mertids- och nyanställningsblockad införs.

– Våra yrkesgrupper som jobbar i kommunal regi gör livsviktiga insatser som till exempel skolsköterskor och sjuksköterskor på särskilda boenden. Coronakommissionens slutsatser visar sjuksköterskorna måste bli fler i den kommunala hälso- och sjukvården men ingenting har hänt. Våra förhandlingar om bättre arbetstider och löner rör också dem och vi hoppas att SKR inser att vi menar allvar med att vi vill rädda vården, säger Sineva Ribeiro.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 22:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 21:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors