Företag i fokus:

Så ser laguppställningen ut för årets match i Södertälje 

E0652C2B-44FC-4031-B4F5-D725DB81BABA

Kennedy Bakircioglu och Melke Demir. Foto: Creative Commons / Privat

De står redo för årets match i Södertälje. Såväl yngre som äldre fotbollslegender kommer att skaka liv i Bårsta IP igen den 1:a augusti klockan 16.30. En veteranmatch mellan Assyriska FF och ViLirare är ett av flera inslag under den två dagar långa festivalen Hubo Telge.  

Telgenytt har tagit tempen på flera av spelarna från Assyriska FF som på hemmaarenan snart ska möta ViLirare.

Assyriskalegenden, Kennedy Bakircioglu på plats när festivalen inleds. Bild: Hubo Telge / Södertälje kommun

Kennedy Bakircioglu, du var en av dem som såg till att Hammarby IF vann sitt första och enda SM-guld. På Söderstadion har ju du också en särskild plats. Men hur känns det att vara tillbaka på Bårsta IP igen i Assyriska tröjan?

– Det känns fantastiskt skönt för det var där allt startade för mig. Jag var lite av en maskot när min pappa (Benjamin Bakircioglu, reds anm.) lirade i Assyriska FF, så jag har oerhört många minnen förknippade med Assyriska och Bårsta IP. Nu är jag snart tillbaka till platsen där allt startade i AFF-tröjan. Det är en häftig känsla, säger Kennedy Bakircioglu.

David Durmaz. Foto: Privat

David Durmaz, du har spelat totalt 15 säsonger i Assyriska. Du fick uppleva en svenska cupen final, allsvenskt spel samt nedflyttning till div 1. Ungefär 340 tävlingsmatcher med Assyriska FF. Snart 341 om vi räknar in veteranmatchen.

Hur känns det att vara tillbaka på Bårsta IP igen där resan till allsvenskan gjordes?

– Så fort jag hör Bårsta IP ryser det i hela kroppen. Det känns underbart att få komma tillbaka till den gräsmattan. Nu finns inte läktarna på plats men det ska gå vägen ändå, säger David Durmaz och fortsätter:

– Resan för mig startade just där när jag kom upp till juniorerna och spelade på B-plan. Successivt fick jag sen uppleva den fina drömmen genom att ha på mig AFF-tröjan och resan ända upp till Allsvenskan. Bårsta IP är förknippad med många fina minnen; jag gjorde min elitdebut år 2000 mot BoIS där vi vann med 3-0, cupen mot Göteborg då vi efter 20 minuter gör fyra baljor och självklart många fina superetta och allsvenska matcher. Det känns otroligt kul att få vara med under veteranmatchen och extra glädjande att den ska spelas på Bårsta IP, avslutar David när vi når honom på en semesterort någonstans i Medelhavet.

Melke Demir mot Djurgården 2005. Foto: Privat

Melke, du tillhör den första generationen bland Assyriska egna produkter. Du var en stabil och teknisk spelare. Tvåfotad vilket tillhör ovanligheten. Ditt signum: skott i mål från 40 meter. 

Blir det en repris på skottet och hur känns det att vara tillbaka på Bårsta IP igen? 

– Vill börja med att säga att det känns oerhört kul och jag är stolt över att vara inkluderad i Assyriskas historia och framförallt att få träffa resten av spelarna. Bårsta IP är förknippat med många fina minnen och platsen där allt startade för många av oss, säger Melke Demir. 

Blir det en repris? 

– Jag hoppas att många ansluter till Hubo Telgefestivalen, chansen att få se en repris på en frispark från 40 meter rakt in i mål är stor, avslutar Melke Demir med ett skratt. 

Profiltung dag i Södertälje

Motståndarlaget består av ViLirare som är ett nätverk av över 550 fotbollsspelare, domare och ledare – alla med allsvensk bakgrund.

Några av spelarna från ViLirare under veteranmatchen är:
Erkan Zengin
Johan Arneng
Sharbel Touma
Mattias Mete
José Monteiro.

Från Assyriska FF utöver ovan nämnda:
Stefan Batan
Metin Tasci
Mario Jadonic
Patricio Cisternas
Michael Borgqvist
Andreas Haddad med flera   


Kort om veteranmatchen: 

Vad: Veteranmatch mellan Assyriska FF och ViLirare
Var: Hubo Telgefestivalen på Bårsta IP
När: 1/8 klockan 16.30

Hubo Telge är en tvådagars festival på Bårsta IP.  1-2 augusti mellan 10-18 är dagarna fyllda med olika aktiviteter och ett stort lekland för såväl små som stora barn.  

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juli 2023 10:30
Senast uppdaterad: 25 juli 2023 10:33

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors