Företag i fokus:

DEBATT: Hög tid att införa gårdsförsäljning

Beer-barrel

Foto: Creative Commons

Nu under sommaren är det många som passar på att göra ett besök på sitt lokala bryggeri för att ta del av tillverkningsprocessen, delta i en provsmakning eller kanske äta på den tillhörande restaurangen. Intresset för lokalproducerad öl, vin, cider och destillerade drycker har ökat markant under de senaste tio åren och idag finns det över 800 småskaliga tillverkare. Här i Södertälje finns till exempel Költur i Hölö som ett exempel.

Det som många producenter och konsumenter efterfrågar nu är möjligheten att köpa med sig av dryckerna direkt på platsen för tillverkningen, men det är alltjämt omöjligt. I snart 20 års tid har Centerpartiet arbetat för att ändra på detta genom att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Vi ser att det skulle vara positivt för producenterna, för landsbygden och för besöksnäringen. 

För många producenter känns det frustrerande att man inte kan sälja sina egna närproducerade drycker på platsen där de tillverkas. Inte minst är det många utländska turister som blir förvånade. Tanken att man efter ett besök på en tysk eller fransk vingård inte skulle kunna köpa med sig en flaska vin att ta med sig hem framstår förstås som löjeväckande, men i Sverige är detta verkligheten. Istället blir besökarna hänvisade till ett systembolag som ibland ligger miltals bort.

Frågan om gårdsförsäljning har utretts tre gånger sedan 2007 och den senaste utredningen var klar i december 2021. När remisstiden gick ut i juni 2022 hade det inkommit över 180 remissvar varav majoriteten var positiva. Framför allt så fick utredningen stöd av kommuner, näringsliv och landsbygdsorganisationer, som alla pekade på de mervärden en sådan här reform kan medföra i form av arbetstillfällen och landsbygdsutveckling.

”En klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls”

Särskilt positivt med utredningen var att den kunde avfärda de två vanligaste invändningarna emot gårdsförsäljning, nämligen att det skulle ha en negativ inverkan på folkhälsan och att det skulle sätta systembolagets monopol ur spel. Båda de här frågorna är ordentligt utredda och det konstateras att gårdsförsäljning inte kommer ha någon märkbar påverkan på folkhälsan och att detaljhandelsmonopolet inte på något sätt är hotat.

Tidigare har Centerpartiet inte kunnat samla tillräckligt med stöd från övriga partier i riksdagen, men i den senaste valrörelsen ställde sig även SD, M, KD och L positiva. Det finns alltså en klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls. Likväl har regeringen inte kunnat lägga fram något förslag under sitt första år vid makten, inte ens en tidsplan har man kunnat presentera. Det framstår allt tydligare att frågan är allt annat än prioriterad.

Om de fyra partierna i regeringsunderlaget menar allvar med att införa gårdsförsäljning så som Centerpartiet förespråkat under lång tid, så håller det inte att fortsätta förhala frågan. Gårdsförsäljning skapar nya möjligheter till landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och turism. Inte minst här i Södertälje skulle det vara mycket positivt för utvecklingen. Sveriges småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker har väntat länge nog. 

Christofer Bergenblock (C)
Riksdagsledamot

Patrik Buddgård (C)
Distriktsordförande Stockholms län

Tage Gripenstam (C)
Gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2023 10:53
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

IVO konstaterar brister vid ett omsorgsboende

Hemtjänst

Foto: Pxhere

En äldre person drabbades av stroke, men närstående blev aldrig informerade av boendet. Nu konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, IVO, brister vid ett av kommunens vård- och omsorgsboende.

En äldre drabbades av stroke på ett boende i Södertälje och hade ramlat ur sin rullstol. Han fördes till sjukhus vård, men närstående blev inte informerade om händelsen. En vecka efter fallet kontaktades anhöriga, men från sjukhuset och inte från boendet. Kort därefter avled den äldre personen.

En anmäl upprättades till IVO av närstående som vill att se en förbättring och för att undvika liknande situationer i framtiden.

I utredningen fann IVO att vård- och omsorgsboendet inte hade säkerställt att prioriteringsordningen för information till närstående vid akut sjukdom var känd av alla medarbetare. Sjuksköterskan som arbetade den aktuella dagen uppgav hög arbetsbelastning som den troligaste orsaken till att hon inte kontaktade närstående.

Som åtgärd för att undvika liknande situationer i framtiden kommer vårdgivaren säkerställa att prioriteringsordningen finns i respektive områdespärm som patrullsjuksköterska bär med sig under sitt arbetspass.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 2 april 2023 02:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors