Företag i fokus:

DEBATT: Hög tid att införa gårdsförsäljning

Beer-barrel

Foto: Creative Commons

Nu under sommaren är det många som passar på att göra ett besök på sitt lokala bryggeri för att ta del av tillverkningsprocessen, delta i en provsmakning eller kanske äta på den tillhörande restaurangen. Intresset för lokalproducerad öl, vin, cider och destillerade drycker har ökat markant under de senaste tio åren och idag finns det över 800 småskaliga tillverkare. Här i Södertälje finns till exempel Költur i Hölö som ett exempel.

Det som många producenter och konsumenter efterfrågar nu är möjligheten att köpa med sig av dryckerna direkt på platsen för tillverkningen, men det är alltjämt omöjligt. I snart 20 års tid har Centerpartiet arbetat för att ändra på detta genom att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Vi ser att det skulle vara positivt för producenterna, för landsbygden och för besöksnäringen. 

För många producenter känns det frustrerande att man inte kan sälja sina egna närproducerade drycker på platsen där de tillverkas. Inte minst är det många utländska turister som blir förvånade. Tanken att man efter ett besök på en tysk eller fransk vingård inte skulle kunna köpa med sig en flaska vin att ta med sig hem framstår förstås som löjeväckande, men i Sverige är detta verkligheten. Istället blir besökarna hänvisade till ett systembolag som ibland ligger miltals bort.

Frågan om gårdsförsäljning har utretts tre gånger sedan 2007 och den senaste utredningen var klar i december 2021. När remisstiden gick ut i juni 2022 hade det inkommit över 180 remissvar varav majoriteten var positiva. Framför allt så fick utredningen stöd av kommuner, näringsliv och landsbygdsorganisationer, som alla pekade på de mervärden en sådan här reform kan medföra i form av arbetstillfällen och landsbygdsutveckling.

”En klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls”

Särskilt positivt med utredningen var att den kunde avfärda de två vanligaste invändningarna emot gårdsförsäljning, nämligen att det skulle ha en negativ inverkan på folkhälsan och att det skulle sätta systembolagets monopol ur spel. Båda de här frågorna är ordentligt utredda och det konstateras att gårdsförsäljning inte kommer ha någon märkbar påverkan på folkhälsan och att detaljhandelsmonopolet inte på något sätt är hotat.

Tidigare har Centerpartiet inte kunnat samla tillräckligt med stöd från övriga partier i riksdagen, men i den senaste valrörelsen ställde sig även SD, M, KD och L positiva. Det finns alltså en klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls. Likväl har regeringen inte kunnat lägga fram något förslag under sitt första år vid makten, inte ens en tidsplan har man kunnat presentera. Det framstår allt tydligare att frågan är allt annat än prioriterad.

Om de fyra partierna i regeringsunderlaget menar allvar med att införa gårdsförsäljning så som Centerpartiet förespråkat under lång tid, så håller det inte att fortsätta förhala frågan. Gårdsförsäljning skapar nya möjligheter till landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och turism. Inte minst här i Södertälje skulle det vara mycket positivt för utvecklingen. Sveriges småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker har väntat länge nog. 

Christofer Bergenblock (C)
Riksdagsledamot

Patrik Buddgård (C)
Distriktsordförande Stockholms län

Tage Gripenstam (C)
Gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2023 10:53
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Nyfödda minskar i Södertälje – Men befolkningen ökar

DA078071-5403-4635-8358-5A113FBFB7B2

Foto: Alexander Isa / Pxhere

Befolkningen ökar i Södertälje, samtidigt var antalet nyfödda i kommunen under 2022 det lägsta antalet på 16 år. Det visar färsk statistik från SCB.

Baserat på folkbokförd befolkning har Statistikmyndigheten sammanställt barnafödandet i Södertälje. År 2022 föddes totalt 1072 barn i kommunen, en minskning från 2021. I Södertälje kommun var det 16 år sedan det föddes så få barn som under 2022, visar ny statistik från SCB.

Den totala folkmängden i kommunen ökade däremot med 1217 invånare. December 2020 passerade Södertälje kommun 100.000 invånare.. Idag bor det numera 102.426 personer som motsvarar en ökning med 1,2 procent jämfört med år 2021. 

Färre nyfödda än på 16 år i Södertälje

– Senast det föddes färre barn i Södertälje var 2006. Då föddes det 1065 barn i kommunen, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressutskick.

Men det är inte enbart i Södertälje barnafödandet minskat. Enligt SCB minskade antalet nyfödda i 20 av 21 kommuner i Stockholms län, samt i 215 av Sveriges 290 kommuner under 2022 jämfört med 2021.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Några av de anledningarna som påverkat historiskt är bland annat ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som förändringar i familjepolitiken.

Att Södertäljes befolkning ökat till 102.426 personer menar Lovisa Sköld att det främst beror på inflyttningen som gör att folkmängden i Södertälje ökar.

– 7748 personer flyttade dit under förra året, medan 7040 flyttade därifrån. Trots de relativt låga födelsetalen var det fortfarande fler som föddes än som dog i kommunen, säger Lovisa Sköld befolkningsstatistiker på SCB.

Läs: – Här är Södertäljes populäraste namn 2022

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 10:53
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 10:59

Ledarfiguren anmäler anstalt – JO inleder granskning

Kriminalvården

Foto: Kriminalvården.

Abraham Aho, en av polisens utpekade ledarfigurer inom Södertäljenätverket, begränsas att ta ut förundersökningar och andra handlingar nödvändiga för att driva rättsprocesser. Det har Ahos advokat, Ni De Keiser, anmält till Justitieombudsmannen, JO – som nu väljer att granska.

31-åringen har suttit fängslad sedan våren 2021 och dömts att avtjäna 9 år och två månader i fängelse. Han har fortfarande flertalet pågående rättsliga ärenden, men ska enligt en JO-anmälan begränsas av Kriminalvården att ta ut allmänna handlingar.

Sedan han placerades på Kumla har anstalten krävt att betalning för handlingarna enbart ska ske genom hans så kallade ”kioskkonto”. Det i sin tur har enligt advokaten inneburit att Aho i stor utsträckning begränsats att ta del av de allmänna handlingarna, kopplade till hans processer – då intagna förhållandevis har begränsat med pengar.

Den 25 januari upprättade ledargestalten, Abraham Aho, genom sitt anbud, en anmälan till Justitieombudsmannen om allvarliga brister på anstalten.

Kriminalvårdens hantering snarare utgör regel än undantag och drabbar flertalet intagna inom Kriminalvården, med de konsekvenser det innebär, talar för det.”, skriver advokaten Ni De Keiser i anmälan till Justitieombudsmannen.

Nu begär JO att Kriminalvården yttrar sig över det som förs fram i anmälan och kräver ett svar senast den 21 april.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2023 22:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors