Företag i fokus:

DEBATT: Hög tid att införa gårdsförsäljning

Beer-barrel

Foto: Creative Commons

Nu under sommaren är det många som passar på att göra ett besök på sitt lokala bryggeri för att ta del av tillverkningsprocessen, delta i en provsmakning eller kanske äta på den tillhörande restaurangen. Intresset för lokalproducerad öl, vin, cider och destillerade drycker har ökat markant under de senaste tio åren och idag finns det över 800 småskaliga tillverkare. Här i Södertälje finns till exempel Költur i Hölö som ett exempel.

Det som många producenter och konsumenter efterfrågar nu är möjligheten att köpa med sig av dryckerna direkt på platsen för tillverkningen, men det är alltjämt omöjligt. I snart 20 års tid har Centerpartiet arbetat för att ändra på detta genom att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Vi ser att det skulle vara positivt för producenterna, för landsbygden och för besöksnäringen. 

För många producenter känns det frustrerande att man inte kan sälja sina egna närproducerade drycker på platsen där de tillverkas. Inte minst är det många utländska turister som blir förvånade. Tanken att man efter ett besök på en tysk eller fransk vingård inte skulle kunna köpa med sig en flaska vin att ta med sig hem framstår förstås som löjeväckande, men i Sverige är detta verkligheten. Istället blir besökarna hänvisade till ett systembolag som ibland ligger miltals bort.

Frågan om gårdsförsäljning har utretts tre gånger sedan 2007 och den senaste utredningen var klar i december 2021. När remisstiden gick ut i juni 2022 hade det inkommit över 180 remissvar varav majoriteten var positiva. Framför allt så fick utredningen stöd av kommuner, näringsliv och landsbygdsorganisationer, som alla pekade på de mervärden en sådan här reform kan medföra i form av arbetstillfällen och landsbygdsutveckling.

”En klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls”

Särskilt positivt med utredningen var att den kunde avfärda de två vanligaste invändningarna emot gårdsförsäljning, nämligen att det skulle ha en negativ inverkan på folkhälsan och att det skulle sätta systembolagets monopol ur spel. Båda de här frågorna är ordentligt utredda och det konstateras att gårdsförsäljning inte kommer ha någon märkbar påverkan på folkhälsan och att detaljhandelsmonopolet inte på något sätt är hotat.

Tidigare har Centerpartiet inte kunnat samla tillräckligt med stöd från övriga partier i riksdagen, men i den senaste valrörelsen ställde sig även SD, M, KD och L positiva. Det finns alltså en klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls. Likväl har regeringen inte kunnat lägga fram något förslag under sitt första år vid makten, inte ens en tidsplan har man kunnat presentera. Det framstår allt tydligare att frågan är allt annat än prioriterad.

Om de fyra partierna i regeringsunderlaget menar allvar med att införa gårdsförsäljning så som Centerpartiet förespråkat under lång tid, så håller det inte att fortsätta förhala frågan. Gårdsförsäljning skapar nya möjligheter till landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och turism. Inte minst här i Södertälje skulle det vara mycket positivt för utvecklingen. Sveriges småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker har väntat länge nog. 

Christofer Bergenblock (C)
Riksdagsledamot

Patrik Buddgård (C)
Distriktsordförande Stockholms län

Tage Gripenstam (C)
Gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2023 10:53
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors