Företag i fokus:

DEBATT: Hög tid att införa gårdsförsäljning

Beer-barrel

Foto: Creative Commons

Nu under sommaren är det många som passar på att göra ett besök på sitt lokala bryggeri för att ta del av tillverkningsprocessen, delta i en provsmakning eller kanske äta på den tillhörande restaurangen. Intresset för lokalproducerad öl, vin, cider och destillerade drycker har ökat markant under de senaste tio åren och idag finns det över 800 småskaliga tillverkare. Här i Södertälje finns till exempel Költur i Hölö som ett exempel.

Det som många producenter och konsumenter efterfrågar nu är möjligheten att köpa med sig av dryckerna direkt på platsen för tillverkningen, men det är alltjämt omöjligt. I snart 20 års tid har Centerpartiet arbetat för att ändra på detta genom att införa gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Vi ser att det skulle vara positivt för producenterna, för landsbygden och för besöksnäringen. 

För många producenter känns det frustrerande att man inte kan sälja sina egna närproducerade drycker på platsen där de tillverkas. Inte minst är det många utländska turister som blir förvånade. Tanken att man efter ett besök på en tysk eller fransk vingård inte skulle kunna köpa med sig en flaska vin att ta med sig hem framstår förstås som löjeväckande, men i Sverige är detta verkligheten. Istället blir besökarna hänvisade till ett systembolag som ibland ligger miltals bort.

Frågan om gårdsförsäljning har utretts tre gånger sedan 2007 och den senaste utredningen var klar i december 2021. När remisstiden gick ut i juni 2022 hade det inkommit över 180 remissvar varav majoriteten var positiva. Framför allt så fick utredningen stöd av kommuner, näringsliv och landsbygdsorganisationer, som alla pekade på de mervärden en sådan här reform kan medföra i form av arbetstillfällen och landsbygdsutveckling.

”En klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls”

Särskilt positivt med utredningen var att den kunde avfärda de två vanligaste invändningarna emot gårdsförsäljning, nämligen att det skulle ha en negativ inverkan på folkhälsan och att det skulle sätta systembolagets monopol ur spel. Båda de här frågorna är ordentligt utredda och det konstateras att gårdsförsäljning inte kommer ha någon märkbar påverkan på folkhälsan och att detaljhandelsmonopolet inte på något sätt är hotat.

Tidigare har Centerpartiet inte kunnat samla tillräckligt med stöd från övriga partier i riksdagen, men i den senaste valrörelsen ställde sig även SD, M, KD och L positiva. Det finns alltså en klar majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och frågan borde därmed gå som på räls. Likväl har regeringen inte kunnat lägga fram något förslag under sitt första år vid makten, inte ens en tidsplan har man kunnat presentera. Det framstår allt tydligare att frågan är allt annat än prioriterad.

Om de fyra partierna i regeringsunderlaget menar allvar med att införa gårdsförsäljning så som Centerpartiet förespråkat under lång tid, så håller det inte att fortsätta förhala frågan. Gårdsförsäljning skapar nya möjligheter till landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och turism. Inte minst här i Södertälje skulle det vara mycket positivt för utvecklingen. Sveriges småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker har väntat länge nog. 

Christofer Bergenblock (C)
Riksdagsledamot

Patrik Buddgård (C)
Distriktsordförande Stockholms län

Tage Gripenstam (C)
Gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 augusti 2023 10:53
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Historisk enighet och samarbete mellan kyrkorna

IMG_2836

Sargon Adam från S:t Jacob och Birgitta Kaya från Mor Afrem.
Foto: Alexander Isa

För första gången på nära tre decennier, har de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan i Södertälje tagit ett gemensamt steg mot enighet och samarbete, ett initiativ som markerar början på en ny era.

I en banbrytande händelse samlades ledarna för de två kyrkostiften inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, som har varit separerade sedan 90-talet, för ett möte i Mor Afrems Kyrka i Geneta. Denna historiska sammankomst, som ägde rum under fredagen, symboliserar en ny början för kyrkans framtida samarbete och enhet.

Mötet på fredagen var dessutom välbesökt, med närvaro av alla präster från båda stiften samt ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas, och avslutades med en gemensam gudstjänst vid altaret.

– Det var ett av de finaste som jag har sett om jag ska vara ärlig. I synnerhet själva liturgin. Det var ju fantastiskt, säger Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka, till Telgenytt.

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas höll en gudstjänst med samtliga präster.
Foto: Alexander Isa

Under sammankomsten, där ledande medlemmar från patriarkaliska ställföreträdarskapet samt representanter från St Jacobs kyrka och Mor Afrem närvarade, lades grunden för ett fördjupat och långvarigt samarbete.

– Det här är ett historiskt glädjande möte där vi ser alla våra präster och båda våra biskopar i Sverige enade. Tillsammans kan vi göra ett bra jobb framöver för våra barns framtid, kyrkans framtid och diskutera gemensamma frågor och samlingsfrågor som inte bara gäller våra kyrkor utan hela samhället som vi lever i, säger Mor Afrems ordförande Birgitta Kaya.

Birgitta Kaya från Mor Afrem och Sargon Adam från S:t Jacob.
Foto: Alexander Isa

Vad betyder det här för församlingsmedlemmarna?

– Jag tror att det här betyder väldigt mycket. Jag tror att det här blir en nystart om jag får säga så. Jag tror att det här är någonting som folk har väntat på, men initiativet kanske inte har kommit så starkt. Nu har det tagits och vi är här och nu blickar vi framåt och ser framåt framtida samarbeten och samtidigt ger vi en bra bild för våra barn och ungdomar också att tillsammans kan man göra mycket, säger Birgitta Kaya.

Hon får medhåll från Sargon Adam från S:t Jacobs kyrka.

– Det är ett stort framsteg. Jag tror att det här kommer gynna hela populationen som vi har här och det kommer öppna upp nya samarbeten, ny kärlek och ömsesidig respekt var än man befinner sig, säger Sargon Adam och fortsätter.

– Vi har varit väldigt positiva till det här första mötet. Och vi kommer göra allt som står i vår kraft också för att utveckla och lägga upp punkter som ska vidga vyerna och vidga samarbetet samt att vi kan förena de här båda stiften med gemensamma beslut och gemensamma möten.

Kan du ge ett exempel på hur samarbetet kan se ut?

– Förut så kunde de båda stiften ha olika dagars firande, olika fastetider. Kanske skilsmässoreglerna var lite annorlunda. När man utförde vissa dopritualer, vigningsritualerna. Det skilde lite saker och ting. Prästerna gjorde på olika sätt. Det fanns ingenting som var gemensamt. Trots att vi har gemensamma stadgar inom kyrkan har det varierat mellan de olika stiften. Vi vill förena alla dessa punkter. Det ska vara en enad kyrka och enad stadgar som gäller för båda stiften och även stora delar av Europa, säger Sargon Adam.

BILDEXTRA: Historiskt möte mellan Mor Afrem och S:t Jacob

Ärkebiskoparna Youhanon Lahdo och Benjamin Atas.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 22:48
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 22:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors