Företag i fokus:

TELGENYTT AVSLÖJAR: Brister sedan 2019 – Nu sätter Miljökontoret ner foten

Gästhamnen

Södertälje Gästhamn. Foto: Alexander Isa

Efter ett tidigare utsläpp av drivmedel vid Södertälje gästhamn har Tekniska nämnden fått ett föreläggande från Miljökontoret angående den felaktiga installationen av oljeavskiljaren på platsen. Brister i hanteringen har lett till att verksamheten trots varningar och påminnelser har fortsatt i drift.

Den 19 juni 2019 rapporterades ett utsläpp vid Södertälje gästhamn till Miljökontoret. Vid en inspektion samma dag fastställdes att läckaget härstammade från ledningen till drivmedelspumpen för hydrerad vegetabilisk olja. Risken för att drivmedel skulle spridas till omgivande mark och vatten vid påfyllning av behållarna uppmärksammades av Miljönämnden, vilket ledde till att man omedelbart inledde ett ärende för att åtgärda problemen.

Dock dröjde det med att hitta en lösning.

Under hösten 2020 beslutade Miljönämnden att förbjuda Tekniska nämnden att driva Gästhamnen tills bristerna kring risken för drivmedelsspridning åtgärdades.

När båtsäsongen inleddes 2021 möttes båtarna av tomma pumpar vid Södertälje gästhamn.

Den ansvarige personen för att säkerställa behållarna vid gästhamnen var en av kommunens fastighetsförvaltare, Michael Lagerkvist. En nyinstallerad oljeavskiljare, med ett helt nytt system, installerades av PEAB, men vid besiktningen som genomfördes av Foria visade det sig att installationen inte var godkänd. Trots att bristerna i oljeavskiljaren inte hade åtgärdats och installationen inte var godkänd, fortsatte verksamheten under sommaren 2022 och även detta år.

Vid begäran på komplettering hävdade Michael Lagerkvist att han trodde att ärendet var avslutat, men Miljönämnden påpekade att de hade försökt nå honom upprepade gånger och skickat flera påminnelser om att åtgärda bristerna.

Michael Lagerkvist. Foto: Centerpartiet

I september 2022 skickade Miljökontoret ett krav på att få installationsprotokoll för oljeavskiljaren och bekräftelse om två nödstopp installerade på anläggningen, men handlingarna dröjde flera månader. Först den 12 januari i år kom kompletteringarna in, men fortfarande saknades installationskontrollen för att säkerställa att den nya oljeavskiljaren var tät och fungerade korrekt.

Kompletteringen dröjde ytterligare, och i april undrade Lagerkvist varför installationsbesiktningen var nödvändig. Miljökontoret förklarade då att det är ett krav i kommunen vid nyinstallation av oljeavskiljare.

Slutligen, i början av sommaren den 8 juni, mottog Miljökontoret protokollet som visade att oljeavskiljaren inte var godkänd. Därefter fattade Miljökontoret beslutet den 27 juni att utfärda ett föreläggande till kollegorna på Tekniska Nämnden och krävde att installationskontrollen av oljeavskiljaren skulle genomföras senast tre veckor efter att tekniska nämnden mottagit beslutet.

”Miljönämnden anser att en installationskontroll av oljeavskiljaren för att säkerställa att den är tät och fungerar korrekt är rimlig,” skriver nämnden i föreläggandet.

Gästhamnens oljeavskiljare. Foto: Alexander Isa

Brevet mottogs av Michael Lagerkvist, kommunens fastighetsförvaltare, men kravet på att installationskontrollen av oljeavskiljaren skulle genomföras inom tre veckor har dock inte uppfyllts. Enligt Miljökontoret skickades ett mejl från Samhällsbyggnadskontoret den 21 juli där de framförde att de inte skulle uppfylla kravet och begärde uppskov.

I ett mail till Telgenytt berättar Miljökontoret att Lagerkvist och Tekniska nämnden ansökte om 4 veckors förlängning av föreläggandet.

– Tekniska nämnden har inte lämnat in de efterfrågade uppgifterna till miljökontoret. Tekniska nämnden har ansökt om uppskov gällande att lämna in de uppgifter som Miljönämnden förelagt dem om att redovisa för miljökontoret. Miljönämnden har gjort bedömningen att beslutet gäller och kommer därmed inte att ge uppskov på redovisningsdatumet, skriver Hanna Ullström, inspektör på Miljökontoret i Södertälje kommun, i ett mail till Telgenytt.

Telgenytt söker Michael Lagerkvist, kommunens fastighetsförvaltare.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 augusti 2023 15:15
Senast uppdaterad: 23 augusti 2023 00:38

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors