Företag i fokus:

Kommunen och SL måste omgående agera i Glasberga

Buss Alex Ataseven

Arkivbild

Det är anmärkningsvärt att önskemålet om ökad turtäthet på linje 759 i Glasberga har ignorerats under så många år. Både SL och Södertälje kommun har uppenbarligen inte prioriterat detta ärende, vilket är frustrerande för oss som förlitar oss på kollektivtrafiken.

Boende i Glasberga har länge kämpat med att få gehör avseende busslinje 759, där det både har mailats och ringts till ansvariga, men där de flesta inte fått återkoppling eller i bästa fall fått standardsvar tillbaka; att trafikplanering är en ständig process som måste samverka för att genomföra en trafikförändring.

I dagens läge skapar den halvtimmesvisa busstrafiken under rusningstid problem för oss som resenärer. Överbefolkade bussar är en vanlig syn, och det är obekvämt att småbarnsföräldrar med barnvagnar inte alltid får plats.

”Situationen påverkar en bred grupp människor. Inte bara de som bor i Glasberga”

Med tre förskolor i området och en majoritet av Glasbergas ungefär 700 hushåll som barnfamiljer, är det tydligt att situationen påverkar en bred grupp människor. Inte bara de som bor i Glasberga, utan även de som måste transportera sina barn till förskolor och skolor utanför området.

Att införa 15-minuterstrafik under morgon- och kvällsrusningen (6:30-9:00 samt 16:00-18:00) skulle vara en nödvändig förbättring. Dessutom skulle detta steg inte bara lindra överbelastningen utan även ha positiva miljöeffekter. Om människor inte kan förlita sig på kollektivtrafiken kan det leda till ökad bilanvändning, vilket står i direkt motsats till SL:s uttalade klimatarbete.

Med tanke på att det skulle kräva endast nio extra bussturer för att genomföra detta, är det ett lågt pris att betala för den potentiella klimatvinsten. Vi uppmanar därför SL att ta dessa argument på allvar och överväga en omstrukturering av tidtabellen till 15-minuterstrafik. Det är hög tid att fokusera på passagerarnas behov och bidra till en mer hållbar och effektiv kollektivtrafik i Glasberga.

Vi är många som kräver omedelbar förändring med ökad turtäthet på linje 759.

Glasbergabo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 augusti 2023 15:32
Senast uppdaterad: 20 augusti 2023 16:14

Lågt antal ensamstående pappor i Nykvarn och Södertälje

cc

Foto: Creative Commons.

Det finns drygt 63 000 ensamstående pappor i Sverige enligt en färsk rapport från statistikmyndigheten, SCB.

Men i Nykvarn och Södertälje är andelen bland de lägsta i hela i Stockholms län baserat på siffror från föregående år, 2021.

 – Av alla barnfamiljer i Sverige så är det fem procent som är familjer med en ensamstående pappa i Sverige 2021, säger Anna Nyman, utredare på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt rapporten har andelen barnfamiljer med barn under 18 år och en ensamstående pappa ökat från 4,3 procent till 5,2 procent mellan 2014 och 2021.

Högst andelen ensamstående pappor, med barn mellan 0-17 år, finns i Storfors kommun, totalt nio procent. I Nykvarn och Södertälje, som ligger bland länets lägsta, ligger antalet på cirka 4,5 procent.

Statistiken från SCB utgår från folkbokföringen. Det innebär att barn som är skrivna hos en förälder, i praktiken kan bo växelvis hos båda föräldrarna.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 november 2022 08:47
Senast uppdaterad: 12 november 2022 09:07

Allt vanligare med högre utbildning hos utrikesfödda

pexels-lil-artsy-1925536 (1)

Foto: Pexels.

Det är allt vanligare bland utrikesfödda att högutbilda sig än hos inrikesfödda. Södertälje är en av de kommuner som ökat procentuellt sedan millennieskiftet.

Det framgår i ny rapport från Statistikmyndigheten, SCB, som har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Sedan år 2000 har befolkningens utbildningsnivå stigit kraftigt, för såväl inrikes- som utrikesfödda personer i åldrarna 20–64 år för gymnasial nivå. Men när det gäller högre utbildningar är det att vanligare bland utrikesfödda, som är folkbokförda i Sverige, i landets kommuner

(Annonslänk)

– Man kan se ett generationsskifte i statistiken. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både personer födda i Sverige och personer födda utomlands, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.

Enligt SCB är det vanligare i Sveriges samtliga 290 kommuner, att ha minst en gymnasieutbildning bland inrikesfödda. Men inte när det gäller högre utbildningar – här är det vanligare bland utrikesfödda.

Södertälje är en av de kommuner i landet som det ökat mest senaste 20 åren. Här har andelen totalt ökat med 12,8 procent sedan år 2000.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 november 2022 08:47
Senast uppdaterad: 12 november 2022 08:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors