Företag i fokus:

Kommunen och SL måste omgående agera i Glasberga

Buss Alex Ataseven

Arkivbild

Det är anmärkningsvärt att önskemålet om ökad turtäthet på linje 759 i Glasberga har ignorerats under så många år. Både SL och Södertälje kommun har uppenbarligen inte prioriterat detta ärende, vilket är frustrerande för oss som förlitar oss på kollektivtrafiken.

Boende i Glasberga har länge kämpat med att få gehör avseende busslinje 759, där det både har mailats och ringts till ansvariga, men där de flesta inte fått återkoppling eller i bästa fall fått standardsvar tillbaka; att trafikplanering är en ständig process som måste samverka för att genomföra en trafikförändring.

I dagens läge skapar den halvtimmesvisa busstrafiken under rusningstid problem för oss som resenärer. Överbefolkade bussar är en vanlig syn, och det är obekvämt att småbarnsföräldrar med barnvagnar inte alltid får plats.

”Situationen påverkar en bred grupp människor. Inte bara de som bor i Glasberga”

Med tre förskolor i området och en majoritet av Glasbergas ungefär 700 hushåll som barnfamiljer, är det tydligt att situationen påverkar en bred grupp människor. Inte bara de som bor i Glasberga, utan även de som måste transportera sina barn till förskolor och skolor utanför området.

Att införa 15-minuterstrafik under morgon- och kvällsrusningen (6:30-9:00 samt 16:00-18:00) skulle vara en nödvändig förbättring. Dessutom skulle detta steg inte bara lindra överbelastningen utan även ha positiva miljöeffekter. Om människor inte kan förlita sig på kollektivtrafiken kan det leda till ökad bilanvändning, vilket står i direkt motsats till SL:s uttalade klimatarbete.

Med tanke på att det skulle kräva endast nio extra bussturer för att genomföra detta, är det ett lågt pris att betala för den potentiella klimatvinsten. Vi uppmanar därför SL att ta dessa argument på allvar och överväga en omstrukturering av tidtabellen till 15-minuterstrafik. Det är hög tid att fokusera på passagerarnas behov och bidra till en mer hållbar och effektiv kollektivtrafik i Glasberga.

Vi är många som kräver omedelbar förändring med ökad turtäthet på linje 759.

Glasbergabo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 augusti 2023 15:32
Senast uppdaterad: 20 augusti 2023 16:14

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors