Företag i fokus:

Södertälje kommun hade flest skogsbränder i länet

5BF946AB-45E6-471F-A8AC-4A24A003AC80

Skogsbranden i Linaområdet sommaren 2022. Läsarbild

Förra året brann ungefär 580 hektar skogsmark i Sverige. I Stockholms län var Södertälje överlägset den kommun där det brann mest skog, enligt en sammanställning av Nyhetsbyrån Siren.

– En vecka med soligt väder räcker för att det ska bli brandtorrt. Ytterligare en vecka gör att det blir torrt även ännu djupare ner i marken och då kan det till exempel bli svårt att veta om man har släckt en grilleld på djupet, säger Anders Granström, brandforskare på Statens lantbruksuniversitetet i Umeå, till Nyhetsbyrån Siren.

Under 2022 ökade antalet skogsbränder i Sverige till det högsta sedan 2018. I Södertälje brann över 250.000 kvadrat meter skog.

Graf: Nyhetsbyrån Siren

Trots torra förhållanden i södra delarna av landet betraktades året inte som särskilt svårt ur brandsynpunkt. Vid skogsbränder riskerar plantor att dö, och yngre skog har högre värden som går förlorade eftersom brandskadat trä enbart kan användas som bränsleflis. Äldre skog kan säljas som timmer, men till ett lägre pris på grund av sotföroreningarna.

Markägare är oftast försäkrade, men kan ändå behöva betala för eftersläckning och bevakning av brandhärjade områden.

– Det rör sig om avsevärda förluster för skogsägare och försäkringsbolag, som är svåra att kvantifiera. Även kommunerna och staten har stora utgifter vid varje utryckning, säger Anders Granström.

Nio av tio skogsbränder orsakas av mänsklig aktivitet, men antalet bränder orsakade av barns eldlek har minskat nästan till noll under en 20-årsperiod.

Många sydeuropeiska länder har upplevt extrem hetta, torka och stora skogsbränder, där klimatförändringen kan ha spelat en roll. Även förändringar i jordbruket, som mindre betande djur, har påverkat vegetationens brandbenägenhet. I Sverige har man ännu inte observerat tydliga tecken på klimatförändringens inverkan på antalet bränder.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 20 augusti 2023 00:01

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors