Företag i fokus:

Södertälje kommun hade flest skogsbränder i länet

5BF946AB-45E6-471F-A8AC-4A24A003AC80

Skogsbranden i Linaområdet sommaren 2022. Läsarbild

Förra året brann ungefär 580 hektar skogsmark i Sverige. I Stockholms län var Södertälje överlägset den kommun där det brann mest skog, enligt en sammanställning av Nyhetsbyrån Siren.

– En vecka med soligt väder räcker för att det ska bli brandtorrt. Ytterligare en vecka gör att det blir torrt även ännu djupare ner i marken och då kan det till exempel bli svårt att veta om man har släckt en grilleld på djupet, säger Anders Granström, brandforskare på Statens lantbruksuniversitetet i Umeå, till Nyhetsbyrån Siren.

Under 2022 ökade antalet skogsbränder i Sverige till det högsta sedan 2018. I Södertälje brann över 250.000 kvadrat meter skog.

Graf: Nyhetsbyrån Siren

Trots torra förhållanden i södra delarna av landet betraktades året inte som särskilt svårt ur brandsynpunkt. Vid skogsbränder riskerar plantor att dö, och yngre skog har högre värden som går förlorade eftersom brandskadat trä enbart kan användas som bränsleflis. Äldre skog kan säljas som timmer, men till ett lägre pris på grund av sotföroreningarna.

Markägare är oftast försäkrade, men kan ändå behöva betala för eftersläckning och bevakning av brandhärjade områden.

– Det rör sig om avsevärda förluster för skogsägare och försäkringsbolag, som är svåra att kvantifiera. Även kommunerna och staten har stora utgifter vid varje utryckning, säger Anders Granström.

Nio av tio skogsbränder orsakas av mänsklig aktivitet, men antalet bränder orsakade av barns eldlek har minskat nästan till noll under en 20-årsperiod.

Många sydeuropeiska länder har upplevt extrem hetta, torka och stora skogsbränder, där klimatförändringen kan ha spelat en roll. Även förändringar i jordbruket, som mindre betande djur, har påverkat vegetationens brandbenägenhet. I Sverige har man ännu inte observerat tydliga tecken på klimatförändringens inverkan på antalet bränder.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 20 augusti 2023 00:01

Petra Jacob till final i den årliga utmärkelsen

Eldsjal-Petra-Jacob-1-1536x1107-1

Foto: Folkspel

Nu presenterar Södertälje kommuns årets finalister till utmärkelsen Hållbarhetspriset. Bland dem finns Petra Jacob, grundaren av Lebi Skol IF, som tar sig till final för andra året i rad.

Hållbarhetspriset är Södertälje kommuns viktigaste utmärkelse och delas ut årligen ut till den person, företag eller förening som varit mest aktiv i hållbar utveckling. Syftet är att uppmärksamma och uppmuntra insatser som främjar den hållbara utvecklingen i kommunen.

Eldsjälen Petra Jacob tog sig till final i fjol där hon ställdes mot Vårdinge folkhögskola och bostadsrättsföreningen Manegen, som kammade hem priset. Nu tar hon sig åter till final och har chansen att kamma hem det prestigefyllda priset – Hållbarhetspriset.

Lebi Skol IF och Petra Jacob ställs mot AMF Södertälje och DeVilda, alla nominerade till hållbarhetspriset 2023 för sina unika bidrag.

Lebi Skol IF främjar social och ekonomisk hållbarhet genom att inkludera barn och unga oavsett bakgrund i föreningslivet, samtidigt som de erbjuder ledarskapsutbildningar. AMF Södertälje, en historisk motorklubb, främjar miljömässig hållbarhet med sitt nya el-motorcykelområde och aktiviteter som engagerar unga i utanförskapsområden. DeVilda bidrar till ekologisk hållbarhet genom att sälja vilt och ekologiskt kött, samt praktisera djurvänligare slaktmetoder som minskar transporter och utsläpp.

Vinnaren kommer att presenteras den 30 januari 2024 på Södertälje Science Week.

Läs även: Petra Jacob utsedd till Årets ledare på Eldsjälsgalan

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 23 december 2023 04:59

DEBATT: Ljus framtid för stadskärnan – med rätt beslut

Sodertalje-2

Foto: Alexander Isa

Efterlängtade förändringar sker nu i centrala Södertälje. Vi går från 1960-talets stadsbyggnadsideal, då bilar och betong var högsta mode, till mer attraktiva och tillgängliga miljöer.

Här är både uppförandet av Marenhotellet och den förestående omdaningen av Lotsudden slående exempel. Och självklart måste hotellgäster, som anländer med fordon skodda med dubbade vinterhjul, smidigt kunna ta sig till Kringlangaraget – trots det beslutade dubbdäcksförbudet.

Konkurrensen är numera knivskarp från såväl nät- som externhandel. Vi behöver därför kratta manegen för våra luttrade näringsidkare i centrum.

”Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet”

Ett sätt är att fortsätta att finansiera två timmars avgiftsfri parkering på tre p-platser. Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet och återinför detta – men bara på två ställen och under en kortare period. KD håller en rak linje och säger att detta ska gälla hela året på Centralplan, Sorbonparkeringen och vid Tom Tit. Det kostar naturligtvis en slant, men är uppskattat av både besökare och handlare och en nödvändig vitamininjektion för en levande stadskärna.

Ett annat sätt är att låta badparadiset Sydpoolen bli kvar på sin nuvarande plats, på bekvämt gångavstånd från järnvägsstation och bussterminal, med tillhörande parkering (som eventuellt kan däckas över för att möta behovet av bostäder). Titta i god tid innan avtalet med Actic löper ut på framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Här ser vi gärna en dubbelt så lång tävlingsbassäng och en mindre utomhusbassäng med magnifik utsikt mot Yttre Maren – snacka om dragplåster för stadskärnan.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Ett tips är också att sondera terrängen för en flytt av Stadsbiblioteket och Konsthallen till Gjuteriet när Lunakvarteret omdanas. Vårt Science Center och ett ”kulturkluster” i Norra Stadskärnan kan bli en publikmagnet, samtidigt som vi undviker en förgävesinvestering när den upprustade gamla industrifastigheten av allt att döma står utan hyresgäst.

E-handel, pandemi och konjunkturavmattning har påverkat våra köpvanor. Men hur framtidssäkrar vi stadskärnan i allmänhet och detaljhandeln i synnerhet i denna nya verklighet? Samtidigt som ekonomin ljusnar vid horisonten med lägre inflation och räntor måste vi lokalt fatta framtidsinriktade beslut i samförstånd. Här krävs utvecklade samarbeten mellan kommunen, fastighetsägare, företagare och den driftiga eventarrangören Södertälje City.

”En unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.”

Tiden är mogen för människan att återerövra staden. Enligt bedömare har de externa handelsplatserna nått sin kulmen och en renässans väntar citykärnorna – nu med fokus på mat, affärer, kultur och allehanda upplevelser. Här kan Luna, som likt Fågel Fenix återuppstår, spela en framträdande roll. Visionen är att slumrande gator gör comeback, liksom en riktig biograf, bostäder och butiker blandas och en integrerad skola, som på eftermiddagen blir ett ”Ungdomens hus”. Fördelarna för stadskärnan är flera; en ökad dagbefolkning, som arbetar, studerar, handlar och lunchar, och en ökad nattbefolkning, som genom att bo och leva i centrum skapar trygghet.

Södertälje kan med rätt agerande leva upp till ”15-minutersstaden” – där allt finns inom räckhåll. Vi kan i stadskärnan stoltsera med äventyrsbad, kvalitetshotell, förnämliga parker, välrenommerade kulturinstitutioner, rikt butiksutbud, mat från världens alla hörn och som grädde på moset – det spektakulära skådespelet när stora fartyg slussar. Det senare är en unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.

Mats Siljebrand (KD)
Andre vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors