Företag i fokus:

Södertälje kommun hade flest skogsbränder i länet

5BF946AB-45E6-471F-A8AC-4A24A003AC80

Skogsbranden i Linaområdet sommaren 2022. Läsarbild

Förra året brann ungefär 580 hektar skogsmark i Sverige. I Stockholms län var Södertälje överlägset den kommun där det brann mest skog, enligt en sammanställning av Nyhetsbyrån Siren.

– En vecka med soligt väder räcker för att det ska bli brandtorrt. Ytterligare en vecka gör att det blir torrt även ännu djupare ner i marken och då kan det till exempel bli svårt att veta om man har släckt en grilleld på djupet, säger Anders Granström, brandforskare på Statens lantbruksuniversitetet i Umeå, till Nyhetsbyrån Siren.

Under 2022 ökade antalet skogsbränder i Sverige till det högsta sedan 2018. I Södertälje brann över 250.000 kvadrat meter skog.

Graf: Nyhetsbyrån Siren

Trots torra förhållanden i södra delarna av landet betraktades året inte som särskilt svårt ur brandsynpunkt. Vid skogsbränder riskerar plantor att dö, och yngre skog har högre värden som går förlorade eftersom brandskadat trä enbart kan användas som bränsleflis. Äldre skog kan säljas som timmer, men till ett lägre pris på grund av sotföroreningarna.

Markägare är oftast försäkrade, men kan ändå behöva betala för eftersläckning och bevakning av brandhärjade områden.

– Det rör sig om avsevärda förluster för skogsägare och försäkringsbolag, som är svåra att kvantifiera. Även kommunerna och staten har stora utgifter vid varje utryckning, säger Anders Granström.

Nio av tio skogsbränder orsakas av mänsklig aktivitet, men antalet bränder orsakade av barns eldlek har minskat nästan till noll under en 20-årsperiod.

Många sydeuropeiska länder har upplevt extrem hetta, torka och stora skogsbränder, där klimatförändringen kan ha spelat en roll. Även förändringar i jordbruket, som mindre betande djur, har påverkat vegetationens brandbenägenhet. I Sverige har man ännu inte observerat tydliga tecken på klimatförändringens inverkan på antalet bränder.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 20 augusti 2023 00:01

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors