Företag i fokus:

Södertälje kommun hade flest skogsbränder i länet

5BF946AB-45E6-471F-A8AC-4A24A003AC80

Skogsbranden i Linaområdet sommaren 2022. Läsarbild

Förra året brann ungefär 580 hektar skogsmark i Sverige. I Stockholms län var Södertälje överlägset den kommun där det brann mest skog, enligt en sammanställning av Nyhetsbyrån Siren.

– En vecka med soligt väder räcker för att det ska bli brandtorrt. Ytterligare en vecka gör att det blir torrt även ännu djupare ner i marken och då kan det till exempel bli svårt att veta om man har släckt en grilleld på djupet, säger Anders Granström, brandforskare på Statens lantbruksuniversitetet i Umeå, till Nyhetsbyrån Siren.

Under 2022 ökade antalet skogsbränder i Sverige till det högsta sedan 2018. I Södertälje brann över 250.000 kvadrat meter skog.

Graf: Nyhetsbyrån Siren

Trots torra förhållanden i södra delarna av landet betraktades året inte som särskilt svårt ur brandsynpunkt. Vid skogsbränder riskerar plantor att dö, och yngre skog har högre värden som går förlorade eftersom brandskadat trä enbart kan användas som bränsleflis. Äldre skog kan säljas som timmer, men till ett lägre pris på grund av sotföroreningarna.

Markägare är oftast försäkrade, men kan ändå behöva betala för eftersläckning och bevakning av brandhärjade områden.

– Det rör sig om avsevärda förluster för skogsägare och försäkringsbolag, som är svåra att kvantifiera. Även kommunerna och staten har stora utgifter vid varje utryckning, säger Anders Granström.

Nio av tio skogsbränder orsakas av mänsklig aktivitet, men antalet bränder orsakade av barns eldlek har minskat nästan till noll under en 20-årsperiod.

Många sydeuropeiska länder har upplevt extrem hetta, torka och stora skogsbränder, där klimatförändringen kan ha spelat en roll. Även förändringar i jordbruket, som mindre betande djur, har påverkat vegetationens brandbenägenhet. I Sverige har man ännu inte observerat tydliga tecken på klimatförändringens inverkan på antalet bränder.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 20 augusti 2023 00:01

Nu inleds den största militärövningen på 30 år

2022_05_Forsvarsmakten

Bild: Försvarsmakten.

Försvarsmakten förbereder sig för den största nationella övningen på mer än 25 år – Aurora 23. omkring 26 000 män och kvinnor att delta i övningen som syftar till att öka Försvarsmaktens militära förmåga och samordning mellan olika försvarsgrenar.

Mellan den 17 april och 11 maj 2023 kommer den stora övningen Aurora 23 att synas och höras främst i södra Sverige och på Gotland, men även militär närvaro kommer att finnas över hela landet.

För att sprida information om Försvarsmaktens verksamhet kommer Mellersta militärregionen att besöka flera kommuner, inklusive Stockholms stad och Södertälje. Civila försvarsdelar kommer också att delta på vissa platser och ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om krisberedskap och totalförsvar.

Under övningsperioden kan trafiksituationen påverkas i vissa områden, men Försvarsmakten arbetar för att minska påverkan på boende så mycket som möjligt. Från den 11 maj kommer övningsdeltagarna att transporteras hem på vägarna runt om i Sverige, men ingen väg kommer att stängas av helt. Däremot kan trafiken kan påverkas under vissa perioder, meddelar Försvarsmakten.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 07:30
Senast uppdaterad: 18 april 2023 20:46

DEBATT: Här är 55 färdiga förslag för att nå 2030-målet

Skriva , dator

Foto: Pexels

Alla har inte råd med en ny elbil, nya stambanor tar tid och elflyget dröjer. Därför är beteendeskiftet så viktigt för att nå klimatmålen nationellt och globalt, och därför lanserar vi nu Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag för att nå transportsektorns 2030-mål.

Det mesta är redan utrett och remissbehandlat i Sverige eller beprövat i andra länder. Förslagen är billiga eller direkt lönsamma – och positiva för hushållsekonomin, hälsan, levande städer och tillgänglig landsbygd. De fem viktigaste områdena är:

• Distansarbeta mer. Distansarbete är klimatsmart eftersom arbetspendlingen minskar. Det minskar utgifterna för den som inte behöver ta sig till och från jobbet varje dag. Det gagnar arbetsgivaren som kan ha mindre lokaler och samtidigt få mer gjort – vi jobbar effektivare på distans. Det är dags för Sverige att ta efter Nederländerna och Storbritannien med en distansarbetslag, som slår fast när man har rätt till distansarbete.

• Dela. En bil är i snitt oanvänd 96 procent av tiden men kostar pengar dygnet runt. Att underlätta bildelning i olika former gagnar hushållsekonomin och underlättar smart mobilitet – när bilnycklarna inte bränner i fickan är det lättare att göra effektiva val för varje resa. Det behövs en formell definition av bildelning, redan föreslagen av Bilpoolsutredningen. Momsen på delad mobilitet som bilpooler och elsparkcyklar bör sänkas till sex procent. Det är orimligt att momsen är fyra gånger högre än för limousinehyra och helikopterturism.

• Bestäm lokalt. I dag är kommuner bakbundna i sitt arbete för hållbar bilism. De får inte sätta p-avgifter som de vill, inte reservera p-platser för bilpoolsbilar, inte införa trängselavgifter. Inte heller får kommunerna hyra ut sina fordon kvällar och helger när de inte används. Det är dags för en modern parkeringslagstiftning och ett stärkt kommunalt självstyre.

• Likabehandla. Den som åker kollektivt får lägre ersättning än den som tar bilen till jobbet, och den som cyklar får inget alls. Det är dags för ett färdmedelsneutralt system, som riksdagen redan beslutade i juni 2022 med sju partier för och bara ett emot. Också på jobbet är det dags för rättvisa förmåner – om arbetsgivaren bjuder på laddning för elbilen är det nu befriat från förmånsbeskattning, det bör även tjänstecykeln och månadskortet för kollektivtrafiken bli.

• Gynna ansvarsfulla godstransporter. Med lägre vägavgifter för lastbilar på el eller biodrivmedel och hög samlastning, förstärks konkurrenskraften för ansvarsfulla åkerier. Det har redan utretts, med smarta tillägg från åkerinäringen. Gå till beslut. Därtill är det dags att sluta ställa färdslagen mot varandra och i stället underlätta smidiga övergångar mellan lastbil, godståg och lastfartyg.

Alla tjänar på ett snabbt beteendeskifte. Beteendepraktikan behöver förverkligas.

Mattias Goldmann. Grundare 2030-sekretariatet.

(annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors