Företag i fokus:

Rätt att kritisera Rosenberg – Kommunen bör granskas

Rosenberg

Arkivbild: Shamash Oyal.

Eloge till Moderaternas Ungdomsförbund, MUF, som skarpt kritiserar sin ledning. Till skillnad från er partiledare, Alexander Rosenberg, står ni rakryggade och talar det Södertälje vill och behöver höra.

Inom Moderata Ungdomsförbundet i Södertälje finns det en frustration och besvikelse över Moderaternas beslut att inte agera när fritidsgården i Ronna kommer att kosta skattebetalarna 100 miljoner kronor. Denna frustration finns även hos väljarna och den är helt befogad.

I en kritisk insändare till Telgenytt tar MUF:s ordförande Daniel Eilert upp en mycket viktig punkt: Att en enda aktör kan få så stort inflytande över ett så omfattande projekt måste granskas – och dessutom noggrant.

”Våra röster är inte att räkna med i valet 2026”

Moderaterna fick nästan 19 procent av rösterna i valet 2022, vilket motsvarar över 9000 röster. Hur många av dessa som faktiskt uppskattade ett samarbete med Socialdemokraterna vill jag inte spekulera i, men så blev det nu.

Vi moderater tänkte att nu kanske det blir ”ordning och reda” i stadshuset och att Rosenberg skulle slå näven i bordet när saker och ting inte står rätt till. Men icke sa Nicke, istället har Rosenberg gått i ide som en mätt björn som har roffat åt sig färsk fisk från sjön under en god säsong. Vi är besvikna på dig, Rosenberg, och våra röster är inte att räkna med i valet 2026.

Istället kliver ynglingen Daniel Eilert fram och kräver att herr Rosenberg agerar. Vi har tidigare tagit del av tydliga fakta om hur kommunledningen begår oegentligheter, där de säljer fastigheter till utvalda aktörer och riktar upphandlingar så att enbart specifika aktörer ska kunna få kontrakt. När saker genomförs på detta felaktiga sätt bör det granskas, och helst bör det göras av en oberoende aktör som inte lyder under kommunledningen.

Moderata Ungdomsförbundet i Södertälje kräver att Rosenberg och partiet granskar upphandlingen av fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

”Den totala kostnaden består till cirka 30 % av material och resten av andra faktorer som projektering och genomförande. Ändå hamnar priset på omkring 83 000 kr per kvadratmeter – en siffra som inte rimmar väl med verkligheten.” Det skriver Daniel Eilert, MUF:s ordförande i Södertälje.

Skanska fakturerar Södertälje kommun 100 miljoner kronor, varav 70 miljoner är kostnader för bland annat projektering och genomförande. Det är en sanslöst hög kostnad och att en enda aktör ges möjligheten att lämna anbud är problematiskt. Det bör, precis som Moderaternas Ungdomsförbund i Södertälje skriver, ”granskas noggrant”.

”Det borde vara en självklarhet att Rosenberg nyttjar sin ledande ställning”

Det är just detta som Eilert kräver av Rosenberg. Det borde vara en självklarhet att Rosenberg nyttjar sin ledande ställning och ser till att allt går rätt till, men istället har han tagit långa steg tillbaka och låter cirkusen fortsätta precis som tidigare.

Att Rosenberg dessutom helt enkelt ignorerar deras insändare visar hur lite han bryr sig. Kanske är det så att han uppmanas att inte svara av någon med en starkare röst. I så fall ger han en glimt av hur en ledande marionettdocka fungerar i praktiken.

Till dig, Daniel Eilert, vill jag säga: Du har väljarnas stöd. Fortsätt din kamp och en vacker dag kanske våra röster vänder tillbaka till en partiledare som ”agerar ansvarsfullt”.

Varma hälsningar, HB

Läs även: – Realistpartiert: – Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 augusti 2023 11:28
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:02

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors