Företag i fokus:

Sparkad tjänsteman kräver skadestånd – ”Arbetsgivaren har inte följt lagen”

IMG_6012

En högt uppsatt kommuntjänsteman dömdes för mutbrott och sparkades från tjänsten i juni. Nu kräver han skadestånd från kommunen samt att hans avsked ogiltigförklaras, enligt rapporter från SVT.

– Arbetsgivaren har inte följt lagen om anställningsskydd, exempelvis prövades inte en omplacering först, säger Thomas Witting, lokal fackförbundsordförande, till SVT Södertälje.

Det var i juni 2022 som polisen stormade mannens bostad och förde honom till stationen, där han förklarades misstänkt för mutbrott i tingsrätten. En lång utredning inleddes och i april tidigare i år dömdes han för mutbrott. Kort därefter meddelade kommunen att tjänstemannen inte fick jobba kvar.

På onsdagen rapporterade SVT att tjänstemannen krävde att avskedandet ogiltigförklaras, samtidigt som han via fackförbundet Vision begär ett skadestånd på 250 000 kronor samt 24 månadslöner.

”Södertälje kommun vet verkligen hur man behandlar personal på ett bra sätt. Jag har varit anställd i drygt 16 år i Södertälje kommun, nu avskedad på olagliga grunder.”, skrev tjänstemannen till sin tidigare chef i ett mail, som SVT tagit del av.

Nu tar tjänstemannen bladet från munnen och berättar för Lt att han kräver rättvisa från kommunen. Han påpekar att de stängde av honom från löneutbetalningar i åtta långa månader och dessutom underlät att betala ut hans sjukpenning.

(Annonslänk)

– Att den här kommunen där jag är uppväxt i, där mina barn växer upp behandlar någon så här som har jobbat där i 16 år för att han har spelat fem padelmatcher i en väns padelhall. Det är ju det som det här handlar om. Jag tycker väldigt mycket om Södertälje och jag är fortfarande väldigt förvånad över att en så stor arbetsgivare behandlar sin personal på det här sättet, det kan jag säga, säger han till tidningen.

Tjänstemannen fälldes av Södertälje tingsrätt till en villkorlig dom och 70 dagsböter för tagande av muta i samband med padeltider, med ett totalbelopp på 17 500 kronor.

Vidare berättar han för Lt att familjen har blivit uthängd sedan nyheten uppdagades förra året. Hans familj har mått dåligt och har behövt söka professionell hjälp för att kunna hantera den påfrestande situationen.

– Jag har inte gått ut i medier och sagt något illa om min arbetsgivare, men de har tagit varje chans att gå ut och tala om att jag har förstört Södertäljes varumärke med mera, säger den avskedade tjänstemannen till Lt.

Den dömda tjänstemannen överklagade tingsrättens dom till hovrätten, som i maj beslutade att ompröva fallet. Dock har inget datum satts för när förhandlingen kommer att inledas.


Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 september 2023 06:23
Senast uppdaterad: 1 september 2023 06:23

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors