Företag i fokus:

Restauranger kontrolleras för att stoppa köttligor

2x6nu0wfejtjmlsb

Pressbild: Ica.

Köttligor stjäl varor för enorma belopp från butiker och säljer sedan det stulna köttet på den svarta marknaden, inklusive till restauranger. För att bekämpa denna illegala handel har Södertälje kommun nu infört kvitto-kontroller på restauranger som resulterat i flera förbud, enligt rapportering från SVT.

– Det finns en svart marknad där man säljer kött vidare, säger Lars Greger (MP) ordförande i miljönämnden, till SVT.

Under många år har köttstölder varit en problematik som sträckt sig genom hela Sverige, från norr till söder. Ett problemet som förvärrats över tiden. Kriminella ligor tömmer butikshyllor på kött i omgångar, vilket kan vara värt tiotusentals kronor.

Det har kommit uppgifter om att flera butiksägare har tvingats ta bort kött från sina hyllor och anställa egna vakter för att förebygga stölderna. En genomförd utredning avslöjar även flera exempel bland medlemmarna i Svensk Handel där butikerna har utrustat hela kyldiskar med lås och valt att placera köttet bakom disken.

Enligt polisen betraktas dessa stölder som en betydande inkomstkälla för andra kriminella aktiviteter. Under år 2021 beräknas det att varor för över 4,5 miljarder kronor stals från dagligvaruhandeln enligt Svensk Handels uppskattningar. 2010 stals varor för 1,9 miljarder.

För att minska efterfrågan på stulet kött har nya metoder introducerats. En av dessa metoder är att genomföra inspektioner av restauranger, där de måste kunna verifiera ursprunget av det kött de serverar. I Stockholms län har denna metod lett till att flera restauranger har förbjudits att servera kött. Nu beslutar sig även Södertälje kommun för att anamma denna metod i samband med sina livsmedelskontroller för att minska efterfrågan på stulet kött.

– Vi måste angripa problemet från andra hållet. Om det ses som en risk att befatta sig med stöldgods kommer efterfrågan på det stulna köttet att minska. Kommunerna har ett viktigt uppdrag och tillsammans med berörda aktörer tror jag att vi kan göra skillnad på riktigt, sade Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande under våren.

Enligt SVT har det hittills i år utfärdats 15 förelägganden eller förbud i Södertälje som rör spårbarhet på livsmedel.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 september 2023 08:31
Senast uppdaterad: 4 september 2023 08:31

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors