Företag i fokus:

Nu inleds rättegången mot guldbutiken i Lunagallerian

608E13D5-D92A-4F09-B38D-1A18288D2FA3

Bild: Pexels/Telge

Bolaget bakom guldbutiken, som har verkat i Lunagallerian i över 20 år, misstänks för flera grova brott. Nu har tingsrätten inlett rättegången mot de tre åtalade personerna.

Det var i januari 2020 som polisen slog till mot guldbutiken i centrala Södertälje, efter flera anmälningar om att butiken misstänktes ha stulit smycken som hade lämnats in.

Tre personer misstänktes för grovt bedrägeri, grov förskingring, grovt olovligt förfogande och häleri. Sammanlagt handlar det om 101 åtalspunkter som sträcker sig från 2016 till våren 2020, då bolaget försattes i konkurs.

En av personerna, en 45-årig man, hävdar att han enbart var anställd i bolaget, men åklagaren pekar ut honom som den verkliga ägaren. Vid polisens tillslag greps 45-åringen tillsammans med sin far i januari 2020 för bedrägerierna som misstänks ha pågått i flera år.

(Annonslänk)

Vid tiden för polisens tillslag mot guldbutiken fanns även ett tiotal anmälningar, inklusive bedrägerier mot försäkringsbolag och bokföringsbrott. Ägarna hade över 800 000 kronor i obetalda skulder till Kronofogden, och konkursförvaltaren noterade att 200 000 kronor saknades i kassamedel.

I början var 45-åringens far misstänkt för att ha medverkat, men efter en noggrannare utredning avskrevs misstankarna mot 80-åringen.

Däremot är en 50-åring och en 70-åring misstänkta för medverkan i bedrägeriet, där några av offren har förlorat smycken värda hundratusentals kronor. Misstankarna mot dessa två inkluderar deras påstådda delaktighet, bland annat genom att ha medverkat i att lämna in smycken som pant på pantbanker.

Nu har rättegången mot samtliga tre, som förnekar brott, inletts i tingsrätten där de står åtalade för 101 åtalspunkter.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 september 2023 21:06
Senast uppdaterad: 11 september 2023 21:09

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors