Företag i fokus:

”Från att aldrig ha styrt en båt till att styra i storm”

Over_atlanten_Kryssarklubbsmedlem-mfl

Södertäljebon Christian Harding, Maria Montazami, Julia Dufvenius och Anders Svensson. Pressbild

En ny säsong av ”Över Atlanten” är igång, där flera kända svenskar ger sig ut på en lång segling över Atlanten. En av passagerarna ombord på den 500 mil långa resan över det öppna havet är Södertäljebon Christian Harding.

Över Atlanten visas på kanal 5/Discovery+, och den första säsongen sändes första gången år 2019. Årets deltagare inkluderar den kända fotbollsspelaren Anders Svensson, Hollywoodfrun Maria Montazami, trummisen Mikkey Dee, artisten Nassim Al Fakir, skådespelaren Julia Dufvenius och programledaren Hans Fahlén.

Programmet, som startade i början av september, har gjort succé och har enligt Discovery Networks över 65 000 tittare per avsnitt. När segelbåten kastade loss den 15 januari från Kanarieöarna befann sig även Södertäljebon Christian Harding ombord. Han är en kryssarklubbsmedlem och seglare som tidigare har medverkat i programmet tillsammans med flera svenska kändisar.

– Som varje gång man ger sig iväg och seglar så träffar man spännande människor, men när man seglar över Atlanten lär man känna varandra ännu mer. Alla kändisar var super härliga och glada, även med varierande förkunskaper så lärde dom sig snabbt, säger Christian Harding.

Deltagarna vid avfärd. Pressbild

Södertäljebons uppgift, tillsammans med övriga erfarna seglere i teamet, var att förbereda båten inför Atlanten och under resan agera som coach och stöd för de kändisar som deltog.

– Jag har startat fyra gånger och kommit fram tre gånger. Så jag har varit med om både solsken och storm, vilket är väldigt nyttigt och lärorikt, säger den erfarna seglaren Harding.

Berätta något ”behind the scenes”?

– Anders Svensson har smeknamnet ”Taco” och jag hade turen att bli bjuden på tacos mitt på Atlanten. Lite roligt när smeknamnen faktiskt passar in. Sedan att få bilda ett band med en rockstjärna som Mickey Dee är riktigt skoj!

Vem var duktigast? Någon som överraskade dig?

– Det är svårt att säga vem som var bäst eller sämst, jag tycker alla skötte sig bra och kämpade på. Men den som stod ut som den som överraskade mest och lyfte mest som människa och seglare så måste jag säga Maria Montazami! Från att aldrig ha styrt en båt till att efter några dagar stå och styra båten i storm mitt i natten, det är väldigt häftigt att se en sådan utveckling!

Vad kommer du komma ihåg från resan med kändisbesättningen?

– Alla härliga människor som man fick lära känna! Allt från det super-proffsiga TV-teamet som alltid fanns tillgängliga och kämpade på dag och natt, till alla härliga stunder med kändisarna med skratt och fantastiska livshistorier. Det här är definitivt något som jag alltid kommer komma ihåg och ta med mig i livet.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 september 2023 16:14
Senast uppdaterad: 21 september 2023 16:14

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors