Företag i fokus:

Kommunen får historiskt lågt betyg av företagen i ny mätning

lle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Under de senaste åren har företagsklimatet i Södertälje försämrats avsevärt, och staden har nu hamnat på plats 241 av 290 i Sverige. Det är den sämsta placeringen kommunen har haft sedan mätningarna började. Detta framgår av Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet i landets kommuner.

– Vår ranking visar att det finns ett missnöje bland företagen i Södertälje, säger Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

I årets undersökning har över 32 000 företag i Sverige deltagit och gett betyg till sin respektive kommun. Företagsklimatet i Södertälje har försämrats avsevärt och hamnar nu på historiskt låg placering i flera mätningskategorier.

(Annonslänk)

– Framför allt ser företagen stora problem med brottslighet och otrygghet. På den frågan rankas Södertälje sist i hela landet, säger Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Men Södertälje presterar väldigt svagt på flera av de individuella aspekterna som ingår i rankingen.

Kommunen tappar i placering när det kommer till tillhandahållandet av information till företagen, tjänstemännens inställning till företagande och kommunikationen mellan företag och beslutsfattare i kommunen.

Ny nämn invigd i Södertälje med fokus på att förbättra näringslivsklimatet.

– Företagen efterfrågar en tydlig riktning framåt i kommunens arbete med att förbättra företagsklimatet. Jag har förhoppningar om att den nya näringslivsnämndens arbete ska bidra till ett ökat fokus på företagens möjligheter att verka och växa i Södertälje kommun, säger Olle Karstorp. 

Enligt Karstorp är det av stor betydelse för företagens möjlighet att växa och utvecklas hur de bemöts av kommunen.

– De kommuner som anstränger sig för att lära känna sitt lokala näringsliv och dess behov går det oftast bättre för i undersökningen. Att arbeta med råd, vägledning och att hjälpa företagen att göra rätt skapar högre regelefterlevnad och uppskattas av företagen, säger Olle Karstorp.

Läs även: – Ny nämnd invigd med fokus på att förbättra näringslivsklimatet

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 september 2023 10:20
Senast uppdaterad: 21 september 2023 10:20

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors