Företag i fokus:

Brottsmisstänkta friades i HD – Nekas ersättning

67FB5691-709E-45CD-B49C-85B707F15E51

En av männen fångades på bild av polisen dolda kamera. Foto: Polisens förundersökning.

Justitiekanslern stoppar ersättning till flera personer efter att de friats misstänkta för vapenbrott. Personerna friades efter en HD-dom där polisen bytte ut vapen mot atrapper.

I mars 2021 hittade polisen två automatkarbiner och en pistol i ett förråd i Södertälje. Polisen bytte sedan ut dessa mot vapenattrapper, installerade buggningsutrustning och en dold kamera. Cirka fyra månader senare greps två personer från Södertälje, då 32 år och 35 år gamla vid tidpunkten, efter att de sågs besöka gömman och leta efter vapnen.

Målet gick från tingsrätten, där männen friades, till hovrätten där de dömdes, och slutligen frikändes efter att Högsta domstolen ansåg att vapenbrottets fullbordan var utesluten. Att vapen eller narkotika bytts ut av polis, gjort att de misstänkta har friades – trots att de hade tänkt begå brott.

”Eftersom fara för vapenbrottets fullbordan var utesluten redan när den tilltalades uppsåt formades var det fråga om ett otjänligt försök som inte är straffbart.”, skrev Högsta domstolen i beslutet när männen friades.

Vapen som hittades i förrådet. Bild: Polisens förundersökning

Efter den friande domen begärde männen ersättning för den tid de satt frihetsberövade. En av de misstänkta männen, som var frihetsberövad i drygt åtta månader, begärde 190 000 kronor i ersättning.

Men nu har Justitiekanslern, JK, beslutat att säga nejt till ersättning till flera personer som har varit frihetsberövade och sedan friats från grova brott – kopplat till en omskriven prejudicerande dom från Högsta domstolen (HD).

Att ge ersättning i sådana situationer beskrivs som ”oskäligt och stötande mot det allmänna rättsmedvetandet” meddelar Justitiekanslern.

Bland dem som nu nekas ersättning finns en av de män som friades i den uppmärksammade HD-domen från i våras. 33-åringen stod åtalad för medhjälp till försök till synnerligen grovt narkotikabrott sedan han kört en man till ett förråd där flera vapen och ammunition tidigare hade förvarats i Södertälje.

HD friade dock båda personerna eftersom det inte ansågs bevisat att de hade haft uppsåt att begå brott förrän efter att vapnen hade bytts ut. Därför betraktades deras handling som ett ”otjänligt försök” som inte kunde bestraffas. Många andra liknande fall har hanterats på samma sätt, och Justitiekanslern beskriver omständigheterna som sådana att det skulle vara klart orättvist och stridande mot allmän rättvisa att betala ut ersättning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 september 2023 14:09
Senast uppdaterad: 25 september 2023 14:17

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors