Företag i fokus:

Kommunen vill säga upp flera lärare i suryoyo och arabiska

skola plugg student elev Foto: Pexels

Foto: Pexels

Flera modersmålslärarna i Södertälje riskerar att bli uppsagda, främst lärare som undervisar i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska). Nu rasar vårdnadshavare och lärare mot kommunens beslut, vilket innebär större elevgrupper och högre arbetsbelastning för lärarna, men också barn som tvingas prioritera bort undervisningen.

– Kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Av de 104 modersmålslärarna i Södertälje kommun, som inkluderar lärare för över 40 olika språk, löper sju av dem stor risk att bli uppsagda. Alla dessa sju lärare undervisar huvudsakligen i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska), och enligt en lärare undervisar de tillsammans över 3000 elever i kommunen.

Enligt lagen ska undervisningen i grundskolan ta hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper och erbjuda studiehandledning på modersmålet. De sju lärarna som eventuellt tvingas sluta kommer beslutet att resultera i stora ihopslagna elevgrupper i olika åldrar, ökad arbetsbelastning och nya scheman som stör barnens och vårdnadshavarnas vardag.

En lärare som Telgenytt talat med hävdar att kommunen styr schemat centralt utan att medvetet ta hänsyn till elevernas vardag. Läraren menar även att kommunens strategi kommer ha en negativ påverkan på modersmålsklasserna och leda till att antalet elever med arabiska eller suryoyo som modersmål minskar.

Vårdnadshavare och lärare rasar mot kommunens beslut. Foto: Alexander Isa

– Vi lärare får inte vara med och styra schemat, det görs centralt av kommunen. De placerar undervisningen så sent som klockan 15 för 8-åringar. Ska en 8-åring sluta skolan vid klockan 16? Tycker du att det låter rimlgit? Det är upplagt för att vårdnadshavare ska hoppa över den sista lektionen, som i många fall är viktig för dem, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Bland annat berättar läraren att kommunen väljer att ha sen undervisning på eftermiddagen för de mindre barnen och tidigare undervisning för de äldre barnen. Dessa scheman har resulterat i betydande kritik från vårdnadshavare, eftersom de medför långa håltimmar och sena skoldagar för barnen.

– Ett äldre barn kan ha en senare undervisning på dagen, men för små barn blir det svårt. De tappar koncentrationen, vill hem och har idrottsträningar som de måste hinna till. Vi har framfört detta, men kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger läraren och fortsätter.

(Annonslänk)

– Det finns en stor efterfrågan på modersmålsundervisning, men tiderna fungerar inte. Det kommer att sluta med att vi står där utan några elever alls sent på eftermiddagarna eftersom barnen inte hinner eller måste prioritera sina idrottsträningar istället. Det här är medveten handling som kommunen gör, säger läraren.

Vårdnadshavare kritiska mot kommunen.
Den bristande planeringen av modersmålsundervisningen prioriteras bort, vilket i sin tur kan leda till en ”minskad efterfrågan” i framtiden, enligt en vårdnadshavare som bekräftade detta för Telgenytt.

– Jag vill verkligen att mitt barn ska gå på modersmålsundervisning, men vi har valt att hoppa över den eftersom det skulle innebära att mitt barn slutar skolan vid 17-tiden. Tiderna krockar, det går helt enkelt inte ihop. Det är inte normala tider att sluta skolan för ett litet barn, säger en vårdnashavare till Telgenytt.

Enligt LT har situationen lett till många upprörda samtal och mejl till modersmålsenhetens ledning i kommunen, som höll ett stormöte med lärarna den 8 september. Tidningen har även tagit del av en inspelning från mötet där en biträdande chef indirekt markerar lärarna.

– Vakna på morgonen och tänk så här: hur ska jag agera i dag? Vem är det som betalar min lön? Det är den jag ska vara lojal mot, säger biträdande chefen i ljudinspelingen som LT tagit del av.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 september 2023 14:06
Senast uppdaterad: 26 september 2023 16:29

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors