Företag i fokus:

Kommunen vill säga upp flera lärare i suryoyo och arabiska

skola plugg student elev Foto: Pexels

Foto: Pexels

Flera modersmålslärarna i Södertälje riskerar att bli uppsagda, främst lärare som undervisar i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska). Nu rasar vårdnadshavare och lärare mot kommunens beslut, vilket innebär större elevgrupper och högre arbetsbelastning för lärarna, men också barn som tvingas prioritera bort undervisningen.

– Kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Av de 104 modersmålslärarna i Södertälje kommun, som inkluderar lärare för över 40 olika språk, löper sju av dem stor risk att bli uppsagda. Alla dessa sju lärare undervisar huvudsakligen i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska), och enligt en lärare undervisar de tillsammans över 3000 elever i kommunen.

Enligt lagen ska undervisningen i grundskolan ta hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper och erbjuda studiehandledning på modersmålet. De sju lärarna som eventuellt tvingas sluta kommer beslutet att resultera i stora ihopslagna elevgrupper i olika åldrar, ökad arbetsbelastning och nya scheman som stör barnens och vårdnadshavarnas vardag.

En lärare som Telgenytt talat med hävdar att kommunen styr schemat centralt utan att medvetet ta hänsyn till elevernas vardag. Läraren menar även att kommunens strategi kommer ha en negativ påverkan på modersmålsklasserna och leda till att antalet elever med arabiska eller suryoyo som modersmål minskar.

Vårdnadshavare och lärare rasar mot kommunens beslut. Foto: Alexander Isa

– Vi lärare får inte vara med och styra schemat, det görs centralt av kommunen. De placerar undervisningen så sent som klockan 15 för 8-åringar. Ska en 8-åring sluta skolan vid klockan 16? Tycker du att det låter rimlgit? Det är upplagt för att vårdnadshavare ska hoppa över den sista lektionen, som i många fall är viktig för dem, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Bland annat berättar läraren att kommunen väljer att ha sen undervisning på eftermiddagen för de mindre barnen och tidigare undervisning för de äldre barnen. Dessa scheman har resulterat i betydande kritik från vårdnadshavare, eftersom de medför långa håltimmar och sena skoldagar för barnen.

– Ett äldre barn kan ha en senare undervisning på dagen, men för små barn blir det svårt. De tappar koncentrationen, vill hem och har idrottsträningar som de måste hinna till. Vi har framfört detta, men kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger läraren och fortsätter.

(Annonslänk)

– Det finns en stor efterfrågan på modersmålsundervisning, men tiderna fungerar inte. Det kommer att sluta med att vi står där utan några elever alls sent på eftermiddagarna eftersom barnen inte hinner eller måste prioritera sina idrottsträningar istället. Det här är medveten handling som kommunen gör, säger läraren.

Vårdnadshavare kritiska mot kommunen.
Den bristande planeringen av modersmålsundervisningen prioriteras bort, vilket i sin tur kan leda till en ”minskad efterfrågan” i framtiden, enligt en vårdnadshavare som bekräftade detta för Telgenytt.

– Jag vill verkligen att mitt barn ska gå på modersmålsundervisning, men vi har valt att hoppa över den eftersom det skulle innebära att mitt barn slutar skolan vid 17-tiden. Tiderna krockar, det går helt enkelt inte ihop. Det är inte normala tider att sluta skolan för ett litet barn, säger en vårdnashavare till Telgenytt.

Enligt LT har situationen lett till många upprörda samtal och mejl till modersmålsenhetens ledning i kommunen, som höll ett stormöte med lärarna den 8 september. Tidningen har även tagit del av en inspelning från mötet där en biträdande chef indirekt markerar lärarna.

– Vakna på morgonen och tänk så här: hur ska jag agera i dag? Vem är det som betalar min lön? Det är den jag ska vara lojal mot, säger biträdande chefen i ljudinspelingen som LT tagit del av.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 september 2023 14:06
Senast uppdaterad: 26 september 2023 16:29

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors