Företag i fokus:

Kommunen vill säga upp flera lärare i suryoyo och arabiska

skola plugg student elev Foto: Pexels

Foto: Pexels

Flera modersmålslärarna i Södertälje riskerar att bli uppsagda, främst lärare som undervisar i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska). Nu rasar vårdnadshavare och lärare mot kommunens beslut, vilket innebär större elevgrupper och högre arbetsbelastning för lärarna, men också barn som tvingas prioritera bort undervisningen.

– Kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Av de 104 modersmålslärarna i Södertälje kommun, som inkluderar lärare för över 40 olika språk, löper sju av dem stor risk att bli uppsagda. Alla dessa sju lärare undervisar huvudsakligen i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska), och enligt en lärare undervisar de tillsammans över 3000 elever i kommunen.

Enligt lagen ska undervisningen i grundskolan ta hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper och erbjuda studiehandledning på modersmålet. De sju lärarna som eventuellt tvingas sluta kommer beslutet att resultera i stora ihopslagna elevgrupper i olika åldrar, ökad arbetsbelastning och nya scheman som stör barnens och vårdnadshavarnas vardag.

En lärare som Telgenytt talat med hävdar att kommunen styr schemat centralt utan att medvetet ta hänsyn till elevernas vardag. Läraren menar även att kommunens strategi kommer ha en negativ påverkan på modersmålsklasserna och leda till att antalet elever med arabiska eller suryoyo som modersmål minskar.

Vårdnadshavare och lärare rasar mot kommunens beslut. Foto: Alexander Isa

– Vi lärare får inte vara med och styra schemat, det görs centralt av kommunen. De placerar undervisningen så sent som klockan 15 för 8-åringar. Ska en 8-åring sluta skolan vid klockan 16? Tycker du att det låter rimlgit? Det är upplagt för att vårdnadshavare ska hoppa över den sista lektionen, som i många fall är viktig för dem, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Bland annat berättar läraren att kommunen väljer att ha sen undervisning på eftermiddagen för de mindre barnen och tidigare undervisning för de äldre barnen. Dessa scheman har resulterat i betydande kritik från vårdnadshavare, eftersom de medför långa håltimmar och sena skoldagar för barnen.

– Ett äldre barn kan ha en senare undervisning på dagen, men för små barn blir det svårt. De tappar koncentrationen, vill hem och har idrottsträningar som de måste hinna till. Vi har framfört detta, men kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger läraren och fortsätter.

(Annonslänk)

– Det finns en stor efterfrågan på modersmålsundervisning, men tiderna fungerar inte. Det kommer att sluta med att vi står där utan några elever alls sent på eftermiddagarna eftersom barnen inte hinner eller måste prioritera sina idrottsträningar istället. Det här är medveten handling som kommunen gör, säger läraren.

Vårdnadshavare kritiska mot kommunen.
Den bristande planeringen av modersmålsundervisningen prioriteras bort, vilket i sin tur kan leda till en ”minskad efterfrågan” i framtiden, enligt en vårdnadshavare som bekräftade detta för Telgenytt.

– Jag vill verkligen att mitt barn ska gå på modersmålsundervisning, men vi har valt att hoppa över den eftersom det skulle innebära att mitt barn slutar skolan vid 17-tiden. Tiderna krockar, det går helt enkelt inte ihop. Det är inte normala tider att sluta skolan för ett litet barn, säger en vårdnashavare till Telgenytt.

Enligt LT har situationen lett till många upprörda samtal och mejl till modersmålsenhetens ledning i kommunen, som höll ett stormöte med lärarna den 8 september. Tidningen har även tagit del av en inspelning från mötet där en biträdande chef indirekt markerar lärarna.

– Vakna på morgonen och tänk så här: hur ska jag agera i dag? Vem är det som betalar min lön? Det är den jag ska vara lojal mot, säger biträdande chefen i ljudinspelingen som LT tagit del av.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 september 2023 14:06
Senast uppdaterad: 26 september 2023 16:29

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors