Företag i fokus:

Kommunen vill säga upp flera lärare i suryoyo och arabiska

skola plugg student elev Foto: Pexels

Foto: Pexels

Flera modersmålslärarna i Södertälje riskerar att bli uppsagda, främst lärare som undervisar i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska). Nu rasar vårdnadshavare och lärare mot kommunens beslut, vilket innebär större elevgrupper och högre arbetsbelastning för lärarna, men också barn som tvingas prioritera bort undervisningen.

– Kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Av de 104 modersmålslärarna i Södertälje kommun, som inkluderar lärare för över 40 olika språk, löper sju av dem stor risk att bli uppsagda. Alla dessa sju lärare undervisar huvudsakligen i arabiska och/eller suryoyo (assyriska/syrianska), och enligt en lärare undervisar de tillsammans över 3000 elever i kommunen.

Enligt lagen ska undervisningen i grundskolan ta hänsyn till elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper och erbjuda studiehandledning på modersmålet. De sju lärarna som eventuellt tvingas sluta kommer beslutet att resultera i stora ihopslagna elevgrupper i olika åldrar, ökad arbetsbelastning och nya scheman som stör barnens och vårdnadshavarnas vardag.

En lärare som Telgenytt talat med hävdar att kommunen styr schemat centralt utan att medvetet ta hänsyn till elevernas vardag. Läraren menar även att kommunens strategi kommer ha en negativ påverkan på modersmålsklasserna och leda till att antalet elever med arabiska eller suryoyo som modersmål minskar.

Vårdnadshavare och lärare rasar mot kommunens beslut. Foto: Alexander Isa

– Vi lärare får inte vara med och styra schemat, det görs centralt av kommunen. De placerar undervisningen så sent som klockan 15 för 8-åringar. Ska en 8-åring sluta skolan vid klockan 16? Tycker du att det låter rimlgit? Det är upplagt för att vårdnadshavare ska hoppa över den sista lektionen, som i många fall är viktig för dem, säger en lärare till Telgenytt som undervisar suryoyo.

Bland annat berättar läraren att kommunen väljer att ha sen undervisning på eftermiddagen för de mindre barnen och tidigare undervisning för de äldre barnen. Dessa scheman har resulterat i betydande kritik från vårdnadshavare, eftersom de medför långa håltimmar och sena skoldagar för barnen.

– Ett äldre barn kan ha en senare undervisning på dagen, men för små barn blir det svårt. De tappar koncentrationen, vill hem och har idrottsträningar som de måste hinna till. Vi har framfört detta, men kommunen vill att vi är tysta och använder skrämseltaktik mot oss, säger läraren och fortsätter.

(Annonslänk)

– Det finns en stor efterfrågan på modersmålsundervisning, men tiderna fungerar inte. Det kommer att sluta med att vi står där utan några elever alls sent på eftermiddagarna eftersom barnen inte hinner eller måste prioritera sina idrottsträningar istället. Det här är medveten handling som kommunen gör, säger läraren.

Vårdnadshavare kritiska mot kommunen.
Den bristande planeringen av modersmålsundervisningen prioriteras bort, vilket i sin tur kan leda till en ”minskad efterfrågan” i framtiden, enligt en vårdnadshavare som bekräftade detta för Telgenytt.

– Jag vill verkligen att mitt barn ska gå på modersmålsundervisning, men vi har valt att hoppa över den eftersom det skulle innebära att mitt barn slutar skolan vid 17-tiden. Tiderna krockar, det går helt enkelt inte ihop. Det är inte normala tider att sluta skolan för ett litet barn, säger en vårdnashavare till Telgenytt.

Enligt LT har situationen lett till många upprörda samtal och mejl till modersmålsenhetens ledning i kommunen, som höll ett stormöte med lärarna den 8 september. Tidningen har även tagit del av en inspelning från mötet där en biträdande chef indirekt markerar lärarna.

– Vakna på morgonen och tänk så här: hur ska jag agera i dag? Vem är det som betalar min lön? Det är den jag ska vara lojal mot, säger biträdande chefen i ljudinspelingen som LT tagit del av.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 september 2023 14:06
Senast uppdaterad: 26 september 2023 16:29

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors