Företag i fokus:

Dubbdäckförbudet: Negativa konsekvenser för stadskärnan

Malarbron-Klaffbron. Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Först och främst: Vi är alla vänner av miljön, och önskar oss en hälsosam och trevlig stadskärna. Detta är givet och därför är det välkommet att kommunen tittar på frågan om luftföroreningar.

I den aktuella diskussionen om dubbdäcksförbud över Mälarbron är det dock viktigt att vi inte enbart fokuserar på eventuella miljömässiga fördelar, utan också att vi noggrant väger dessa mot de negativa konsekvenserna vi kan få på köpet. Ett förbud kan få betydande påverkan på besöksflöden och handel, och detta är något som måste tas på allvar.

Besöksflöden är en kritisk faktor för stadskärnans ekonomiska välmående. Om folk inte längre känner sig bekväma att besöka Södertälje på grund av restriktioner riskerar stadskärnan att förlora sin vitalitet. Besökare är inte bara viktiga för stadens ekonomi, utan de bidrar också till en mångsidig och livlig atmosfär som gör stadskärnan attraktiv.

”Minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.”

Om ett dubbdäcksförbud införs är det troligt att vissa besökare kommer välja andra handelsplatser istället. Människor kan vara ovilliga att ta sig till stadskärnan om det innebär att de måste byta ut sina dubbdäck eller om de är oroliga för trafikproblem och längre restider. Detta kan leda till minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.

Läs även: – Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

En annan oroande aspekt är att ett dubbdäcksförbud kan skapa en snedvriden konkurrenssituation. Om närliggande områden tillåter dubbdäck medan stadskärnan inte gör det, kan detta leda till att handeln flyttar till de områden där dubbdäck fortfarande är tillåtna. Det skulle vara orättvist för stadskärnan och dess näringsidkare att utsättas för en sådan nackdel, och för att mildra dessa potentiella negativa konsekvenser måste kommunen då överväga kompenserande åtgärder såsom subventioner eller investeringar som gynnar stadskärnan.

(Annonslänk)

Dessutom, ur ren miljösynpunkt är det avgörande att vi verkligen kommer åt kärnan i problemet. När vi tittar på IQAir-statistiken för Södertäljes luftkvalitet 2022 ser vi att mars månad sticker ut rejält, och till viss del även april. Jan-feb 2022 ligger Södertälje mycket närmare genomsnittet för svenska städer, men dessa månader är ju vinterdäcken också på. Däremot om man tittar på maj, juni och augusti är alla dessa månader sämre än januari. Hur kommer detta sig?

Påpekas bör att IQAir mäter hälsofarliga PM2,5-partiklar, medan dubbdäck istället är en källa till större PM10-partiklar. IVL Svenska Miljöinstitutets forskningsrapport B2197 fastslår att dubbdäckens PM10-partiklar inte är att bedöma som alls lika hälsofarliga som PM2,5.

”Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna”

Sammanfattat är det alltså kanske så att det är andra källor som ligger till grund för Södertäljes dåliga resultat i luftkvalitetsmätningen? Såsom broöppningar där bilar står med motorn igång. Kanske de passerande internationella fartygens utsläpp bidrar? Innan man tar beslut om åtgärder som riskerar slå mot stadskärnans besökare och näringsliv bör man noggrant utreda alla aspekter.

I en tid när stadskärnans överlevnad är hotad av e-handel och stora köpcentrum, är det viktigt att inte ytterligare komplicera dess situation med restriktioner som kan skrämma bort besökare. Ett dubbdäcksförbud må absolut vara en del av lösningen för en delvis förbättrad luftkvalitet men det måste genomföras med förståelse för vilken typ av partiklar man stoppar och med en noggrann avvägning av dess påverkan på stadskärnans ekonomi och attraktivitet.

Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna, och de beslut som tas måste vara både effektiva och långsiktiga för att vi alla ska gå bästa möjliga framtid till mötes i Södertäljes stadskärna, för självklart vill vi både kunna trivas här och njuta av en härlig miljö.

Se IQAirs undersökning här

Tomas Björck,
Ordförande, Södertälje City

Aljoša Lagumdžija,
VD, Södertälje City

Läs även: – INSÄNDARE: (C) Dubbdäcksförbud över Mälarbron – äntligen.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 08:00
Senast uppdaterad: 26 september 2023 14:48

Omsatte 413,5 miljoner kronor – Går nu i konkurs

avtal Pxhere

Foto: Pxhere.

Under den senaste månaden rapporterades det fler konkurser än vanligt i Stockholms län enligt ny statistik från UC. Det största företaget som går omkull är ett Södertäljeföretag som omsatte över 400 miljoner år 2020.

Under december månad gick 235 bolag i konkurs i Stockholms län. Det är fler än normalt för den här tiden på året sett till de senaste sju åren. I fjol noterades 174 konkurser under december.

Ser vi till hela landet brukar antalet konkurser följa ett tydligt säsongsmönster med en uppgångar på senvåren och -hösten och en tydlig dipp i slutet av sommaren.

Av de 235 bolag som gick i konkurs under december i Stockholms län hade 176 sitt säte i Stockholms kommun. I Nykvarn och Värmdö registrerades inga konkurser.

Sedan början av året har 2 282 företag gått i konkurs i Stockholms län. Det kan jämföras med 2 124 företag under motsvarande tid år 2021, en ökning med 7 procent.

Det största bolaget, sett till omsättning, var Magnifix AB med fem anställda och rapporterade en omsättning på 183,9 miljoner kronor, samt en vinst på 8,3 miljoner, i sitt bokslut år 2021. Året innan, 2020, omsatte bolaget 413,5 miljoner kronor och redovisade en vinst på 45,6 miljoner kronor.

Ett annat Södertäljeföretag som inledde i konkurs i december 2022 är Rgd Montage AB. Totalt omsatte bolaget 13,8 miljoner kronor 2021 och hade 20 anställda.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 14:35
Senast uppdaterad: 3 januari 2023 15:24

Kritik mot Utbildningsnämnden – JO kräver svar

Sodertalje-kommun-scaled-1

Arkivbild

Justitieombudsmannen, JO, utreder Södertälje kommun efter en anmälan från en privatperson. Detta efter ha personen begärt att ta del av allmänna handlingar utan vidare framgång.

Det var under våren 2022 som en Södertäljebo mailade in till kommunen om att få insyn i ett ärende. När svar uteblev vände personen sig till JO där klagomål framfördes mot Utbildningsnämnden i Södertälje kommun.

När anmälan inkom till JO, den 11 oktober 2022, hade det passerat drygt ett halvår utan svar eller återkoppling.

”Det är anmärkningsvärt och samtidigt rätt oroväckande att det inte har hänt något i ärendet trots att den godtyckliga handläggningen av ärendet har kommunicerats både med Utbildningskontoret och Utbildningsnämnden.”, skriver anmälaren till Justitieombudsmannen.

Nu har JO beslutat att utreda och granska kritekn som framförts mot kommunen.

Justitieombudsmannen begär att Utbildningsnämnden yttrar sig över det som förs fram i anmälan och kräver ett svar senast den 28 februari 2023.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 3 januari 2023 12:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors