Företag i fokus:

Dubbdäckförbudet: Negativa konsekvenser för stadskärnan

Malarbron-Klaffbron. Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Först och främst: Vi är alla vänner av miljön, och önskar oss en hälsosam och trevlig stadskärna. Detta är givet och därför är det välkommet att kommunen tittar på frågan om luftföroreningar.

I den aktuella diskussionen om dubbdäcksförbud över Mälarbron är det dock viktigt att vi inte enbart fokuserar på eventuella miljömässiga fördelar, utan också att vi noggrant väger dessa mot de negativa konsekvenserna vi kan få på köpet. Ett förbud kan få betydande påverkan på besöksflöden och handel, och detta är något som måste tas på allvar.

Besöksflöden är en kritisk faktor för stadskärnans ekonomiska välmående. Om folk inte längre känner sig bekväma att besöka Södertälje på grund av restriktioner riskerar stadskärnan att förlora sin vitalitet. Besökare är inte bara viktiga för stadens ekonomi, utan de bidrar också till en mångsidig och livlig atmosfär som gör stadskärnan attraktiv.

”Minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.”

Om ett dubbdäcksförbud införs är det troligt att vissa besökare kommer välja andra handelsplatser istället. Människor kan vara ovilliga att ta sig till stadskärnan om det innebär att de måste byta ut sina dubbdäck eller om de är oroliga för trafikproblem och längre restider. Detta kan leda till minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.

Läs även: – Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

En annan oroande aspekt är att ett dubbdäcksförbud kan skapa en snedvriden konkurrenssituation. Om närliggande områden tillåter dubbdäck medan stadskärnan inte gör det, kan detta leda till att handeln flyttar till de områden där dubbdäck fortfarande är tillåtna. Det skulle vara orättvist för stadskärnan och dess näringsidkare att utsättas för en sådan nackdel, och för att mildra dessa potentiella negativa konsekvenser måste kommunen då överväga kompenserande åtgärder såsom subventioner eller investeringar som gynnar stadskärnan.

(Annonslänk)

Dessutom, ur ren miljösynpunkt är det avgörande att vi verkligen kommer åt kärnan i problemet. När vi tittar på IQAir-statistiken för Södertäljes luftkvalitet 2022 ser vi att mars månad sticker ut rejält, och till viss del även april. Jan-feb 2022 ligger Södertälje mycket närmare genomsnittet för svenska städer, men dessa månader är ju vinterdäcken också på. Däremot om man tittar på maj, juni och augusti är alla dessa månader sämre än januari. Hur kommer detta sig?

Påpekas bör att IQAir mäter hälsofarliga PM2,5-partiklar, medan dubbdäck istället är en källa till större PM10-partiklar. IVL Svenska Miljöinstitutets forskningsrapport B2197 fastslår att dubbdäckens PM10-partiklar inte är att bedöma som alls lika hälsofarliga som PM2,5.

”Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna”

Sammanfattat är det alltså kanske så att det är andra källor som ligger till grund för Södertäljes dåliga resultat i luftkvalitetsmätningen? Såsom broöppningar där bilar står med motorn igång. Kanske de passerande internationella fartygens utsläpp bidrar? Innan man tar beslut om åtgärder som riskerar slå mot stadskärnans besökare och näringsliv bör man noggrant utreda alla aspekter.

I en tid när stadskärnans överlevnad är hotad av e-handel och stora köpcentrum, är det viktigt att inte ytterligare komplicera dess situation med restriktioner som kan skrämma bort besökare. Ett dubbdäcksförbud må absolut vara en del av lösningen för en delvis förbättrad luftkvalitet men det måste genomföras med förståelse för vilken typ av partiklar man stoppar och med en noggrann avvägning av dess påverkan på stadskärnans ekonomi och attraktivitet.

Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna, och de beslut som tas måste vara både effektiva och långsiktiga för att vi alla ska gå bästa möjliga framtid till mötes i Södertäljes stadskärna, för självklart vill vi både kunna trivas här och njuta av en härlig miljö.

Se IQAirs undersökning här

Tomas Björck,
Ordförande, Södertälje City

Aljoša Lagumdžija,
VD, Södertälje City

Läs även: – INSÄNDARE: (C) Dubbdäcksförbud över Mälarbron – äntligen.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 08:00
Senast uppdaterad: 26 september 2023 14:48

Räddningstjänsten ryckte ut efter larm om brand i villa

Brandbild räddningstjänst

Arkivbild.

Under fredagen larmades räddningstjänsten till en villaområde efter larm om brand.

Enligt de initiala uppgifter från SOS Alarm rörde dig dig om en villabrand på Kägelvägen strax klockan 15:18.

När räddningstjänsten kom fram visade sig vara torrkokning, en kastrull med olja som blev för varm.

– Det var inte dramatiskt, en kastrull som blev varm och bildades en låga men det började inte brinna och vi var där för efterkontroll. Boenden kunde kasta ut oljan som fanns i kastrullen, säger vakthavande befäl till Telgenytt

Ingen person ska ha kommit till skada i samband med torrkokning och räddningstjänsten stannade kvar för efterkontroll som sedan lämnade platsen.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2022 15:17
Senast uppdaterad: 23 december 2022 15:20

Så ligger Södertäljes kanalombyggnation till

sluss kanal Bild/Illustration: Sweco

Foto: Bild/Illustration: Sweco

Hösten 2016 började Sjöfartsverket att bygga om Södertälje sluss och kanal; uppdraget har sedan dess förts över till Trafikverket. Ytterligare har klaffbron nått sin tekniska livslängd och behöver därför bytas ut. Trafikverkets arbete påbörjades i januari 2022 med kanalombyggnationen och det fullständiga arbetet beräknas vara klart 2026.

Den 17 november 2022 skrev Trafikverket i ett pressmeddelande att deras spontningsarbete har nått Fågelviksgränd och gästhamnen. Det här utgjorde att nästan hälften av alla spont- och grundläggningsarbeten var klara.

– Arbetena fortlöper och vi har god framdrift. I nuläget är nästan hälften av alla spont- och grundläggningsarbeten utförda, säger projektledare Tobias Kednert.

En spont är en stödvägg som borras eller vibreras ned i marken, för att hindra att jordmassor rasar ut i kanalen. För att kunna göra arbetet på ett säkert sätt krävs spontningarna. Oljudet som kommer från kanalombyggnationen kommer i stor mån från spontningsarbetet.

Så ska slussen se ut när den står klart. Bild/Illustration: Sweco

Arbetet har fortsatt vidare och i början av december påbörjades rivningen av kajen intill Södertälje slussen. En del av arbetet handlar om att bygga ut slussen för att bygga en längre och bredare slusskammare.

– Rivningen av betongdäcket är ett viktigt första steg i utbyggnaden av slussen som kommer att bli fem meter bredare, säger Kednert i ett tidigare uttalande.

Efter årsskiftet påbörjas betong- och markarbetet, samt att då kommer vissa områden vara färdigställda.

Arbetet är indelat i tre områden; norr och söder om slussen, samt runt om slussen. Under första halvåret av 2023 kommer arbetet norr om slussen att påbörja med betong- och markarbetet, samt arbetet med spont. Söder om slussen fortsätter spontsarbetet.

Runt slussområdet fortsätter spontarbetet för att kunna påbörja betongarbetet för grundläggningen för den nya klaffbron. Arbetet med spontar fortsätter vidare i området runt slussen. Kullen i mitten på Slussholmen kommer dessutom att schaktas ned för att marknivån ska vara i höjd med den intilliggande nivån.

Text: Gustav Pettersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2022 12:02
Senast uppdaterad: 23 december 2022 12:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors