Företag i fokus:

Dubbdäckförbudet: Negativa konsekvenser för stadskärnan

Malarbron-Klaffbron. Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Först och främst: Vi är alla vänner av miljön, och önskar oss en hälsosam och trevlig stadskärna. Detta är givet och därför är det välkommet att kommunen tittar på frågan om luftföroreningar.

I den aktuella diskussionen om dubbdäcksförbud över Mälarbron är det dock viktigt att vi inte enbart fokuserar på eventuella miljömässiga fördelar, utan också att vi noggrant väger dessa mot de negativa konsekvenserna vi kan få på köpet. Ett förbud kan få betydande påverkan på besöksflöden och handel, och detta är något som måste tas på allvar.

Besöksflöden är en kritisk faktor för stadskärnans ekonomiska välmående. Om folk inte längre känner sig bekväma att besöka Södertälje på grund av restriktioner riskerar stadskärnan att förlora sin vitalitet. Besökare är inte bara viktiga för stadens ekonomi, utan de bidrar också till en mångsidig och livlig atmosfär som gör stadskärnan attraktiv.

”Minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.”

Om ett dubbdäcksförbud införs är det troligt att vissa besökare kommer välja andra handelsplatser istället. Människor kan vara ovilliga att ta sig till stadskärnan om det innebär att de måste byta ut sina dubbdäck eller om de är oroliga för trafikproblem och längre restider. Detta kan leda till minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.

Läs även: – Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

En annan oroande aspekt är att ett dubbdäcksförbud kan skapa en snedvriden konkurrenssituation. Om närliggande områden tillåter dubbdäck medan stadskärnan inte gör det, kan detta leda till att handeln flyttar till de områden där dubbdäck fortfarande är tillåtna. Det skulle vara orättvist för stadskärnan och dess näringsidkare att utsättas för en sådan nackdel, och för att mildra dessa potentiella negativa konsekvenser måste kommunen då överväga kompenserande åtgärder såsom subventioner eller investeringar som gynnar stadskärnan.

(Annonslänk)

Dessutom, ur ren miljösynpunkt är det avgörande att vi verkligen kommer åt kärnan i problemet. När vi tittar på IQAir-statistiken för Södertäljes luftkvalitet 2022 ser vi att mars månad sticker ut rejält, och till viss del även april. Jan-feb 2022 ligger Södertälje mycket närmare genomsnittet för svenska städer, men dessa månader är ju vinterdäcken också på. Däremot om man tittar på maj, juni och augusti är alla dessa månader sämre än januari. Hur kommer detta sig?

Påpekas bör att IQAir mäter hälsofarliga PM2,5-partiklar, medan dubbdäck istället är en källa till större PM10-partiklar. IVL Svenska Miljöinstitutets forskningsrapport B2197 fastslår att dubbdäckens PM10-partiklar inte är att bedöma som alls lika hälsofarliga som PM2,5.

”Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna”

Sammanfattat är det alltså kanske så att det är andra källor som ligger till grund för Södertäljes dåliga resultat i luftkvalitetsmätningen? Såsom broöppningar där bilar står med motorn igång. Kanske de passerande internationella fartygens utsläpp bidrar? Innan man tar beslut om åtgärder som riskerar slå mot stadskärnans besökare och näringsliv bör man noggrant utreda alla aspekter.

I en tid när stadskärnans överlevnad är hotad av e-handel och stora köpcentrum, är det viktigt att inte ytterligare komplicera dess situation med restriktioner som kan skrämma bort besökare. Ett dubbdäcksförbud må absolut vara en del av lösningen för en delvis förbättrad luftkvalitet men det måste genomföras med förståelse för vilken typ av partiklar man stoppar och med en noggrann avvägning av dess påverkan på stadskärnans ekonomi och attraktivitet.

Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna, och de beslut som tas måste vara både effektiva och långsiktiga för att vi alla ska gå bästa möjliga framtid till mötes i Södertäljes stadskärna, för självklart vill vi både kunna trivas här och njuta av en härlig miljö.

Se IQAirs undersökning här

Tomas Björck,
Ordförande, Södertälje City

Aljoša Lagumdžija,
VD, Södertälje City

Läs även: – INSÄNDARE: (C) Dubbdäcksförbud över Mälarbron – äntligen.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 08:00
Senast uppdaterad: 26 september 2023 14:48

Södertäljebon vidare i världsmästerskapen i Milano

Js

Jonathan Svensson. Foto: Andrea Alegnin

Jonathan Svensson från Södertälje fortsätter sin framgång i fäktning. Efter en imponerande prestation i världsmästerskapen i Milano med fem segrar av fem möjliga tar sig Svensson vidare till huvudrundan.

Världsmästerskapen i fäktning har precis inletts i den italienska staden Milano och kommer att pågå fram till den 30 juli. Bland de tävlande finns Jonathan Svensson, en fäktare från Södertälje, som representerar Sverige. Svensson rankas som 112:a i världen och har nyligen haft framgångar, bland annat en sjätteplats på EM i Plovdiv som en av höjdpunkterna.

Svensson, som rankas 112:a i världen, imponerade under söndagen med fem vinster av fem möjliga, vilket ledde till ett direktavancemang till huvudrundan.

Den svenska truppen består av totalt 10 fäktare som deltar i individuella tävlingar för damvärja, damflorett och herrvärja. Dessutom kommer Sverige att delta i lagtävlingarna för både dam- och herrvärja.

Efter söndagens tävlingar i herrvärja och damflorett kvalificerade sig fem av de sex svenska fäktarna vidare till nästa omgång. Tävlingarna fortsätter på onsdagen den 26 juli med 64 fäktare kvar i varje tävling. Det återstår att se hur långt Jonathan Svensson och resten av den svenska truppen kan nå i världsmästerskapen i Milano.

Foto: Andrea Alegnin #bizziteam

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 05:10
Senast uppdaterad: 24 juli 2023 05:10

Ökande narkotikabeslag i Sverige under första halvåret

da15391b-b98b-41cc-b0f9-44b65a580424

I juni hittades drygt 316 kilo cannabis gömt i urgröpta gipsplattor. Foto: Tullverket

I Tullverkets nya statistik avslöjar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat betydligt. EnNarkotikan är en central intäktskälla för kriminella gäng, vilket ofta leder till våldsamheter på narkotikamarknaden, det rapporter Tullverket.

Tullverket har genomfört fler narkotikabeslag under första halvåret 2023 än under hela föregående år. Statistiken visar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat avsevärt, med sammanlagt över 4,5 ton narkotika under perioden. Beslagen av cannabis har ökat drastiskt, särskilt i Stockholms län där 179 kilo marijuana beslagtogs, jämfört med bara 4 kilo under samma period föregående år. Även vapendelar och läkemedlet Ketamin har visat en ökning i beslag jämfört med 2022.

– Vapendelar tas oftast in via post- och kurirflödet och sätts sedan ihop till färdiga vapen hos mottagare,  säger Lisa Engel, enhetschef för kontrollenhet Öst, till P4 Södertälje.

Samband mellan våldsvågen och smugglingen.

Enligt Tullverket finns det en tydlig koppling mellan den ökande våldsvågen under våren och smugglingen av vapendelar. De kriminella gängen är starkt beroende av narkotikahandeln, vilket ofta leder till konflikter och skjutningar på narkotikamarknaden.

Kokainbeslag på över 200 kilo i Helsingborgs hamn. Foto: Tullverket

– De stora beslagen visar att vi blivit vassare men också att smugglingen är omfattande. Efterfrågan på narkotika är stor och så länge det finns en efterfrågan kommer smugglingen att fortsätta. Den som köper några gram kokain till helgen ska veta att man direkt bidrar till den gängkriminalitet som plågar vårt samhälle idag, säger Charlotte Svensson. 

Beslagen av de mest kända narkotiska preparaten har ökat markant under första halvåret 2023 jämfört med samma period 2022. Flera enskilda beslag på över 100 kilo har gjorts, med en majoritet av de största beslagen i Helsingborgs hamn, där kokain hittats i kylcontainrar från Sydamerika och cannabis i lastbilar som anlänt med färja.

Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel mäts även i samhällsnytta. Genom att förhindra spridningen av dessa droger minskar samhällets kostnader för vård och sociala insatser.

Redan under första halvåret 2023 beräknas samhällsnyttan ligga över 5,1 miljarder kronor, vilket är en rekordnivå för halvårsperioden. Tullverkets arbete spelar därmed en betydande roll i att bekämpa narkotikahandelns negativa påverkan på samhället.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 23 juli 2023 23:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors