Företag i fokus:

Dubbdäckförbudet: Negativa konsekvenser för stadskärnan

Malarbron-Klaffbron. Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Först och främst: Vi är alla vänner av miljön, och önskar oss en hälsosam och trevlig stadskärna. Detta är givet och därför är det välkommet att kommunen tittar på frågan om luftföroreningar.

I den aktuella diskussionen om dubbdäcksförbud över Mälarbron är det dock viktigt att vi inte enbart fokuserar på eventuella miljömässiga fördelar, utan också att vi noggrant väger dessa mot de negativa konsekvenserna vi kan få på köpet. Ett förbud kan få betydande påverkan på besöksflöden och handel, och detta är något som måste tas på allvar.

Besöksflöden är en kritisk faktor för stadskärnans ekonomiska välmående. Om folk inte längre känner sig bekväma att besöka Södertälje på grund av restriktioner riskerar stadskärnan att förlora sin vitalitet. Besökare är inte bara viktiga för stadens ekonomi, utan de bidrar också till en mångsidig och livlig atmosfär som gör stadskärnan attraktiv.

”Minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.”

Om ett dubbdäcksförbud införs är det troligt att vissa besökare kommer välja andra handelsplatser istället. Människor kan vara ovilliga att ta sig till stadskärnan om det innebär att de måste byta ut sina dubbdäck eller om de är oroliga för trafikproblem och längre restider. Detta kan leda till minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.

Läs även: – Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

En annan oroande aspekt är att ett dubbdäcksförbud kan skapa en snedvriden konkurrenssituation. Om närliggande områden tillåter dubbdäck medan stadskärnan inte gör det, kan detta leda till att handeln flyttar till de områden där dubbdäck fortfarande är tillåtna. Det skulle vara orättvist för stadskärnan och dess näringsidkare att utsättas för en sådan nackdel, och för att mildra dessa potentiella negativa konsekvenser måste kommunen då överväga kompenserande åtgärder såsom subventioner eller investeringar som gynnar stadskärnan.

(Annonslänk)

Dessutom, ur ren miljösynpunkt är det avgörande att vi verkligen kommer åt kärnan i problemet. När vi tittar på IQAir-statistiken för Södertäljes luftkvalitet 2022 ser vi att mars månad sticker ut rejält, och till viss del även april. Jan-feb 2022 ligger Södertälje mycket närmare genomsnittet för svenska städer, men dessa månader är ju vinterdäcken också på. Däremot om man tittar på maj, juni och augusti är alla dessa månader sämre än januari. Hur kommer detta sig?

Påpekas bör att IQAir mäter hälsofarliga PM2,5-partiklar, medan dubbdäck istället är en källa till större PM10-partiklar. IVL Svenska Miljöinstitutets forskningsrapport B2197 fastslår att dubbdäckens PM10-partiklar inte är att bedöma som alls lika hälsofarliga som PM2,5.

”Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna”

Sammanfattat är det alltså kanske så att det är andra källor som ligger till grund för Södertäljes dåliga resultat i luftkvalitetsmätningen? Såsom broöppningar där bilar står med motorn igång. Kanske de passerande internationella fartygens utsläpp bidrar? Innan man tar beslut om åtgärder som riskerar slå mot stadskärnans besökare och näringsliv bör man noggrant utreda alla aspekter.

I en tid när stadskärnans överlevnad är hotad av e-handel och stora köpcentrum, är det viktigt att inte ytterligare komplicera dess situation med restriktioner som kan skrämma bort besökare. Ett dubbdäcksförbud må absolut vara en del av lösningen för en delvis förbättrad luftkvalitet men det måste genomföras med förståelse för vilken typ av partiklar man stoppar och med en noggrann avvägning av dess påverkan på stadskärnans ekonomi och attraktivitet.

Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna, och de beslut som tas måste vara både effektiva och långsiktiga för att vi alla ska gå bästa möjliga framtid till mötes i Södertäljes stadskärna, för självklart vill vi både kunna trivas här och njuta av en härlig miljö.

Se IQAirs undersökning här

Tomas Björck,
Ordförande, Södertälje City

Aljoša Lagumdžija,
VD, Södertälje City

Läs även: – INSÄNDARE: (C) Dubbdäcksförbud över Mälarbron – äntligen.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 08:00
Senast uppdaterad: 26 september 2023 14:48

Södertälje klättrar i ranking i tillväxtindex

Södertälje kommun - FOTO.Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Södertälje har klättrat i rankingen över snabbast växande kommuner i länet och hamnar på tredje plats i tillväxtindex för 2023. Indexet tas fram av kreditupplysningsföretaget Syna och bygger på en årlig granskning av samtliga svenska aktiebolags bokslut.

– Vi får inte låta oss luras att den positiva utvecklingen är kommunens förtjänst, säger Liberalernas gruppledare säger Metin Hawsho.

2023 hade 246 företag i Södertälje uppfyllt kriterierna för tillväxt vad gäller ökad omsättning, nyanställningar och redovisad vinst. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) ser rankingen som ett tecken på att näringslivet i kommunen går framåt.

– Att så många som möjligt har en trygg anställning och är med och bidrar med skattepengar till välfärden – det är viktigt, säger hon.

Metin Hawsho, Liberalarna: – ”Företagen levererar trots dåliga förutsättningar”

Kommunen har gått från femtonde plats 2021 och sjunde plats 2022 till tredje plats i Stockholms län i år. Jonas Karlsson, näringslivschef i Södertälje, menar att tredjeplatsen visar på att många lokala företag tagit sig ur pandemin och trots lågkonjunkturen lyckats växa och anställa. Han pekar på Södertäljes starka entreprenörsanda som möjliga förklaringar till framgången.

– Det kan vara så att företagare drar nytta av sitt strategiska läge i tillväxtregionen Stockholm och är duktiga på att anpassa sin verksamhet efter kundens behov, säger Jonas Karlsson.

Liberalerna Södertälje ser positivt på den fina utvecklingen i tillväxtrankingen, men betonar att det inte är kommunens förtjänst utan företagarnas. AB Syna undersöker och rankar varje år hur företagen presterar i alla kommuner och i rankingen klättrar kommunen till plats tre i Stockholms län. När mycket annat går åt fel håll i Södertälje är det extra glädjande att näringslivet levererar menar Liberlarna.

– Det är positivt att Södertäljes företag klättrar i tillväxtrankingen men vi får inte låta oss luras att den positiva utvecklingen är kommunens förtjänst. Näringslivsklimatet är fortfarande alldeles för dåligt i Södertälje, företagen levererar trots dåliga förutsättningar, inte på grund av dem, säger Metin Hawsho (L)

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 januari 2024 18:50

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Södertälje kommun

Arkivbild

Initiativet tryggare Södertälje har tidigare lyfte behovet av samverkan mellan föreningsliv, kommun och kyrkor i syfte att få till ännu fler förebyggande insatser för att hejda ungdomsvåldet. Initiativet pekade också på behovet av att lyfta allt det positiva som sker i vår stad. Trots detta har tonläget trappats upp, vi ser tyvärr en trend där politiker, tjänstemän och enskilda poliser svepande och stigmatiserande pekar ut södertäljebor som presumtiva kriminella.

Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminalitet.

Södertälje har fortsatt att förknippas med dödskjutningar, gängkriminalitet och handel med droger. Vi ser också en annan otrygghet, än den fysiska, växer sig allt starkare. Denna dubbla otrygghet ger de tre modiga skribenterna Hulya Koc, Sanny Shamoun och Yelda Hadodo uttryck för i sina insändare – å ena sidan hotet från den organiserade brottligheten å andra sidan konsekvenserna av stigmatisering av assyrier/syrianer som spridit sig.

Man ska naturligtvis inte förringa eller tiga ihjäl problem med kriminalitet. Det vill ingen! Samtidigt måste även konsekvenserna av en negativ bild av Södertälje och gruppen assyrier/syrianer som sprids börja belysas, analyseras och ifrågasättas. Vi möter många medlemmar som vittnar om samma utsatthet och exkludering som skribenterna ovan. Ungdomar av assyriskt/syrianskt ursprung, som på förhand känner sig utpekade som kriminella, stigmatiserade och utsatta, får begränsade livsval. 

”Man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering”

En oroväckande utveckling är också att allt fler blivit tysta, så väl enskilda som representanter för föreningar och organisationer, vågar inte ifrågasätta eller uttrycka sin åsikt offentligt. Det för tankarna till den tystnadskultur som fanns i våra hemländer och som alltjämt finns där.

Vi ser också att den assyrisk/syrianska representationen inom politiken och bland högre chefer i kommunen är nästintill obefintlig. Med tanke på att vi utgör 30-40 procent av södertäljeborna kan man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering. 

Kommunen har även svårt att marknadsföra sig som en bra plats att leva, arbeta och verka i. Att så mycket fokus och uppmärksamhet ges åt en klick som ägnar sig åt brott är inte konstruktivt och konsekvensen kan bli att brott och kriminalitet normaliseras och det är en farlig väg som vi bör undvika. Vi behöver oftare lyfta allt det goda och positiva som sker i Södertälje. För vilka andra kyrkor och föreningar kan samla flera hundra barn i regelbundna aktiviteter och flera tusen barn och deras familjer till ett jul- och luciafirande nyligen?

Ett varumärkesarbete bygger på att se, värdesätta och förmedla en identitet som är unik för Södertälje. Vad är mer unikt än Södertäljes befolkning, dess moderna historia, religionen och det rika unika natur- och kulturutbudet som finns här. 

Det pågår enorma ideella insatser varje dag för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Vi behöver en dialog om hur vi tillsammans skapar bättre förutsättningar för det goda, för jämlikhet och inkludering som är minst lika viktigt som att bekämpa brottslighet. Nu måste alla goda krafter i vår stad stå enade, sluta smutskasta Södertälje och börja bygga tillit! 

Nedanstående organisationer, som tillsammans representerar en betydande andel av stadens medborgare, vill fokusera på det goda och kommer därför att bjuda in de politiska partierna till ett dialogmöte. 

För Initiativet tryggare Södertälje

Besim Aho,
ordf. S:t Jacobs församling

Birgitta Kaya,
ordf. S:t Afrem församling

Polin Shahho,
ordf. S:t Gabriel församling

Sonya Aho,
ordf. Assyriska föreningen

Siros Melkemichel,
ordf. Syrianska föreningen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2024 12:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors