Företag i fokus:

Dubbdäckförbudet: Negativa konsekvenser för stadskärnan

Malarbron-Klaffbron. Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Först och främst: Vi är alla vänner av miljön, och önskar oss en hälsosam och trevlig stadskärna. Detta är givet och därför är det välkommet att kommunen tittar på frågan om luftföroreningar.

I den aktuella diskussionen om dubbdäcksförbud över Mälarbron är det dock viktigt att vi inte enbart fokuserar på eventuella miljömässiga fördelar, utan också att vi noggrant väger dessa mot de negativa konsekvenserna vi kan få på köpet. Ett förbud kan få betydande påverkan på besöksflöden och handel, och detta är något som måste tas på allvar.

Besöksflöden är en kritisk faktor för stadskärnans ekonomiska välmående. Om folk inte längre känner sig bekväma att besöka Södertälje på grund av restriktioner riskerar stadskärnan att förlora sin vitalitet. Besökare är inte bara viktiga för stadens ekonomi, utan de bidrar också till en mångsidig och livlig atmosfär som gör stadskärnan attraktiv.

”Minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.”

Om ett dubbdäcksförbud införs är det troligt att vissa besökare kommer välja andra handelsplatser istället. Människor kan vara ovilliga att ta sig till stadskärnan om det innebär att de måste byta ut sina dubbdäck eller om de är oroliga för trafikproblem och längre restider. Detta kan leda till minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.

Läs även: – Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

En annan oroande aspekt är att ett dubbdäcksförbud kan skapa en snedvriden konkurrenssituation. Om närliggande områden tillåter dubbdäck medan stadskärnan inte gör det, kan detta leda till att handeln flyttar till de områden där dubbdäck fortfarande är tillåtna. Det skulle vara orättvist för stadskärnan och dess näringsidkare att utsättas för en sådan nackdel, och för att mildra dessa potentiella negativa konsekvenser måste kommunen då överväga kompenserande åtgärder såsom subventioner eller investeringar som gynnar stadskärnan.

(Annonslänk)

Dessutom, ur ren miljösynpunkt är det avgörande att vi verkligen kommer åt kärnan i problemet. När vi tittar på IQAir-statistiken för Södertäljes luftkvalitet 2022 ser vi att mars månad sticker ut rejält, och till viss del även april. Jan-feb 2022 ligger Södertälje mycket närmare genomsnittet för svenska städer, men dessa månader är ju vinterdäcken också på. Däremot om man tittar på maj, juni och augusti är alla dessa månader sämre än januari. Hur kommer detta sig?

Påpekas bör att IQAir mäter hälsofarliga PM2,5-partiklar, medan dubbdäck istället är en källa till större PM10-partiklar. IVL Svenska Miljöinstitutets forskningsrapport B2197 fastslår att dubbdäckens PM10-partiklar inte är att bedöma som alls lika hälsofarliga som PM2,5.

”Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna”

Sammanfattat är det alltså kanske så att det är andra källor som ligger till grund för Södertäljes dåliga resultat i luftkvalitetsmätningen? Såsom broöppningar där bilar står med motorn igång. Kanske de passerande internationella fartygens utsläpp bidrar? Innan man tar beslut om åtgärder som riskerar slå mot stadskärnans besökare och näringsliv bör man noggrant utreda alla aspekter.

I en tid när stadskärnans överlevnad är hotad av e-handel och stora köpcentrum, är det viktigt att inte ytterligare komplicera dess situation med restriktioner som kan skrämma bort besökare. Ett dubbdäcksförbud må absolut vara en del av lösningen för en delvis förbättrad luftkvalitet men det måste genomföras med förståelse för vilken typ av partiklar man stoppar och med en noggrann avvägning av dess påverkan på stadskärnans ekonomi och attraktivitet.

Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna, och de beslut som tas måste vara både effektiva och långsiktiga för att vi alla ska gå bästa möjliga framtid till mötes i Södertäljes stadskärna, för självklart vill vi både kunna trivas här och njuta av en härlig miljö.

Se IQAirs undersökning här

Tomas Björck,
Ordförande, Södertälje City

Aljoša Lagumdžija,
VD, Södertälje City

Läs även: – INSÄNDARE: (C) Dubbdäcksförbud över Mälarbron – äntligen.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 08:00
Senast uppdaterad: 26 september 2023 14:48

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors