Företag i fokus:

Dubbdäckförbudet: Negativa konsekvenser för stadskärnan

Malarbron-Klaffbron. Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Först och främst: Vi är alla vänner av miljön, och önskar oss en hälsosam och trevlig stadskärna. Detta är givet och därför är det välkommet att kommunen tittar på frågan om luftföroreningar.

I den aktuella diskussionen om dubbdäcksförbud över Mälarbron är det dock viktigt att vi inte enbart fokuserar på eventuella miljömässiga fördelar, utan också att vi noggrant väger dessa mot de negativa konsekvenserna vi kan få på köpet. Ett förbud kan få betydande påverkan på besöksflöden och handel, och detta är något som måste tas på allvar.

Besöksflöden är en kritisk faktor för stadskärnans ekonomiska välmående. Om folk inte längre känner sig bekväma att besöka Södertälje på grund av restriktioner riskerar stadskärnan att förlora sin vitalitet. Besökare är inte bara viktiga för stadens ekonomi, utan de bidrar också till en mångsidig och livlig atmosfär som gör stadskärnan attraktiv.

”Minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.”

Om ett dubbdäcksförbud införs är det troligt att vissa besökare kommer välja andra handelsplatser istället. Människor kan vara ovilliga att ta sig till stadskärnan om det innebär att de måste byta ut sina dubbdäck eller om de är oroliga för trafikproblem och längre restider. Detta kan leda till minskade intäkter för butiker, restauranger och andra företag som är beroende av stadskärnans besöksflöden.

Läs även: – Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

En annan oroande aspekt är att ett dubbdäcksförbud kan skapa en snedvriden konkurrenssituation. Om närliggande områden tillåter dubbdäck medan stadskärnan inte gör det, kan detta leda till att handeln flyttar till de områden där dubbdäck fortfarande är tillåtna. Det skulle vara orättvist för stadskärnan och dess näringsidkare att utsättas för en sådan nackdel, och för att mildra dessa potentiella negativa konsekvenser måste kommunen då överväga kompenserande åtgärder såsom subventioner eller investeringar som gynnar stadskärnan.

(Annonslänk)

Dessutom, ur ren miljösynpunkt är det avgörande att vi verkligen kommer åt kärnan i problemet. När vi tittar på IQAir-statistiken för Södertäljes luftkvalitet 2022 ser vi att mars månad sticker ut rejält, och till viss del även april. Jan-feb 2022 ligger Södertälje mycket närmare genomsnittet för svenska städer, men dessa månader är ju vinterdäcken också på. Däremot om man tittar på maj, juni och augusti är alla dessa månader sämre än januari. Hur kommer detta sig?

Påpekas bör att IQAir mäter hälsofarliga PM2,5-partiklar, medan dubbdäck istället är en källa till större PM10-partiklar. IVL Svenska Miljöinstitutets forskningsrapport B2197 fastslår att dubbdäckens PM10-partiklar inte är att bedöma som alls lika hälsofarliga som PM2,5.

”Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna”

Sammanfattat är det alltså kanske så att det är andra källor som ligger till grund för Södertäljes dåliga resultat i luftkvalitetsmätningen? Såsom broöppningar där bilar står med motorn igång. Kanske de passerande internationella fartygens utsläpp bidrar? Innan man tar beslut om åtgärder som riskerar slå mot stadskärnans besökare och näringsliv bör man noggrant utreda alla aspekter.

I en tid när stadskärnans överlevnad är hotad av e-handel och stora köpcentrum, är det viktigt att inte ytterligare komplicera dess situation med restriktioner som kan skrämma bort besökare. Ett dubbdäcksförbud må absolut vara en del av lösningen för en delvis förbättrad luftkvalitet men det måste genomföras med förståelse för vilken typ av partiklar man stoppar och med en noggrann avvägning av dess påverkan på stadskärnans ekonomi och attraktivitet.

Beslutsfattare måste vara medvetna om de potentiella riskerna, och de beslut som tas måste vara både effektiva och långsiktiga för att vi alla ska gå bästa möjliga framtid till mötes i Södertäljes stadskärna, för självklart vill vi både kunna trivas här och njuta av en härlig miljö.

Se IQAirs undersökning här

Tomas Björck,
Ordförande, Södertälje City

Aljoša Lagumdžija,
VD, Södertälje City

Läs även: – INSÄNDARE: (C) Dubbdäcksförbud över Mälarbron – äntligen.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 08:00
Senast uppdaterad: 26 september 2023 14:48

Kommunen köper Lina Ridhus – ”Viktig för Södertälje”

Lina ridklubb Foto: S.K

Foto: Södertälje kommun.

Den 30 år gamla ridklubben i Lina behöver renoveras och utökas för att kunna uppfylla nya krav på djurhållning, för cirka 30 miljoner kronor. Nu förvärvar Telge Fastigheter ridklubben från Södertälje Ridklubb för att möjliggöra fortsatt verksamhet.

Ett tidigare avtal mellan kommunen och ridklubben möjliggjorde att kommunen köpte fastigheten och genomförde nödvändiga ombyggnationer för att klubben ska kunna bedriva sin verksamhet de kommande tre åren.

Nu har Telge Fastigheter genomfört förvärvet av Lina Ridhus från Södertälje Ridklubb.

– Ridklubben är viktig för Södertälje och vi är glada över att ha hittat en lösning där vi tillsammans med Kultur- och fritidskontoret ger Södertälje Ridklubb goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet framåt, säger Krister Mellström, vd för Telge Fastigheter.

Ridhuset, som byggdes 1993, står inför stora renoveringsbehov och behöver också utökas för att möta den ökade efterfrågan från barn som vill börja rida hos ridklubben. För att kunna genomföra de nödvändiga ombyggnationerna och uppfylla de skärpta kraven på djurhållning behöver föreningen ta ett lån, men det beviljas inte för närvarande.

För att rädda ridklubbens verksamhet ingick kommunen och ridklubben förra året en överenskommelse. Enligt denna överenskommelse köper kommunen fastigheten och åtog sig att genomföra de omfattande ombyggnationerna. Som ett första steg betalade Telge Fastigheter av ridklubbens lån på cirka 750 000 kronor före årsskiftet.

Nu, i juni/juli, övergår ägandet av fastigheten till Telge Fastigheter och kommer att hyras ut till Södertälje kommun, som sedan i sin tur hyr ut den till Södertälje ridklubb för att garantera att Södertälje Ridklubb kan fortsätta sin verksamhet.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2023 13:15
Senast uppdaterad: 30 juni 2023 14:39

DEBATT: EU-valfrämjande insatser slösar bort miljoner skattepengar

Vallokal

Arkivbild: Alexander Isa

Då var det dags igen för EU-val, eller ja, om drygt ett år. Men redan nu börjar förvaltningen och majoriteten skruva och vrida på sig över det senaste ”förfärliga” valdeltagandet. 2019 bestämde sig enbart 41 % av Södertäljeborna att gå till vallokalerna och rösta, i vissa delar av Södertälje var intresset så svalt som enbart 11 % valdeltagande. Enligt förvaltningen och majoriteten är detta ett tecken på att något måste göras. 

I ett PM från kommunstyrelsens kontor kan vi läsa att det ingår i kommunens handlingsplan för demokratiutveckling 2021 – 2024 att ”utreda behovet och ta fram förslag till en åtgärdsplan med konkreta insatser för att öka valdeltagandet i Europaparlamentet 2024”, vilket lades fram som förslag på senaste kommunstyrelsemötet. Tanken är att kommunen skall köra en favorit i repris, och inspirera folk att rösta i det uppkommande EU-valet 2024 med evenemang, paneldebatter och föreläsningar, med en beräknad budget som ligger på miljonbelopp. 

Vi fastnar dock på meningen ”utreda behovet”. Detta förutsätter att vi förtroendevalda kommer fram till att det finns ett faktiskt behov av att kommunen skall springa valmyndighetens ärenden och få folk att intressera sig för EU-valet. Men finns ett sådant behov verkligen? Försök har redan gjorts från kommunens håll i det senaste EU-valet 2019, vilket slutade i katastrof. Kommunen gjorde stora satsningar på evenemang, paneldebatter och föreläsningar. Trots det gick inte valdeltagandet upp, inte heller låg det kvar på samma nivå; utan valdeltagandet sjönk i Södertälje med 0.48 procentenheter. 

Lärdomen vi politiker bör ta med oss från det här resultatet är att folk är antingen likgiltiga till EU eller så vet de inte ens varför det ska vara värt att rösta. Och vem kan klandra dem? 

(Annonslänk)

EU har utvecklat till närmast ett byråkratiskt bångstyrigt monster, vars federala makt växer sig allt större och större på bekostnad av medlemsstaterna. Mitt i allt detta finner vi Sverige. Sverige är en nettogivare till EU och vi innehar för tillfället ordförandeskapet. Trots det har våra ledamöter på både vänsterkanten och högerkanten minimalt med inflytande. De stora politiska besluten föreslås av kommissionen, där vi har enbart en röst av 27, för att sedan röstas i ett parlament där vi har för få ledamöter för att göra skillnad. 

Det bör vara helt okej för de som antingen inser att vi inte kan göra stor skillnad nog i EU, eller för de som helt enkelt inte bryr sig om vad som händer ända borta i Bryssel av namnlösa byråkrater som inte ens skulle kunna placera ut Södertälje på kartan. 

Det är inte rimligt att kommunen ska ödsla tid och pengar på ett projekt som är dömt att misslyckas, ett projekt som den politiska majoriteten är villig att slösa miljonbelopp på. Ett bättre alternativ hade i stället varit att skicka detta ärende till valmyndigheten, och att vi politiker blir bättre på att engagera väljare med våra förtroendevalda i Bryssel. 

Andreas Birgersson, SD
Oppositionsråd

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors