Företag i fokus:

INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

Varje år när olika rankingar kommer in ifrån riksundersökningar så brukar jag av vana börja leta efter Södertälje underifrån då det som oftast går fortare att hitta vår placering, årets resultat är inget undantag.

I rankingen av företagsklimatet så tappar vi en placering och landar på plats 241 av 290 kommuner, faktum är att vi har tappat 22 placeringar sedan 2021 trots nysatsningen med ny näringslivschef 2020 och lovord om att nu skulle det minsann bli bättre, men så blev det inte.

Tappet är inte speciellt konstigt, företaget Zondera har gjort en medarbetarundersökning på näringslivskontoret 2022 – Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för tre delindex: motivation, ledarskap och styrning.
Resultatet visar att endast 38 % anser att deras arbete är meningsfullt och att de ser fram emot att gå till jobbet, endast 25% vet vad som förväntas av dem på arbetsplatsen (75% vet alltså inte) och endast 13% anser att arbetsplatsens mål följs upp på ett bra sätt.

Så över hälften av personalen på vår näringslivsavdeling vet inte vad de ska göra på jobbet och mår dessutom dåligt, efter att ha läst rapporten så är jag närmast förvånad över att vi inte ligger sist i ranking, som vi faktiskt gör när det gäller trygghet bland Södertäljes företagare, där tar vi sistaplatsen.

”Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi – på sistaplatsen”

Liknande problematik finns på samhällsbyggnadskontoret där konsultföretaget Arkwright har samlat in över 3000 bygglovs- och detaljplanehandlingar för flerbostadshus ihop med annan data och intervjuer, fokus var på de 48 kommuner där det byggs och förväntas byggas mest de kommande åren. Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi på sistaplatsen, plats 48 av 48 granskade kommuner.

Nu kan man i LT:s artikel läsa hur chefen för samhällsbyggnadskontoret drar en massa ursäkter och förklaringar till varför Södertälje i snitt tar 4,5 år på sig när andra kommuner med exakt samma lagstiftning och krav på sig har en ledtid på ca 2,5 år från idé till byggstart, eller ibland till och med färdigbyggt. Samma ursäkter fick vi höra på SBN mötet 26/9 – Resonemanget ifrån kontorschefen och ordföranden var att det var en orättvis undersökning.

Ockhams rakkniv innebär att den enklaste förklaringen är mest sannolik, vilken är att man helt enkelt inte har en duglig ledning i vare sig näringslivsenheten eller samhällsbyggnadskontoret!

”Ansvaret ligger på det politiska styret”

Ansvaret ligger på det politiska styret som inte har klarat av att leverera klara direktiv och rätt förutsättningar för att fler ska veta vad de ska göra på jobbet och därmed öka effektiviteten radikalt.

Efter valet 2022 har Moderaterna hoppat in i S och MP styret och försöker nu olja över 30 år gamla rostiga kugghjul genom bland annat en ny nämnd som heter arbets- och näringslivsnämnden och stoppa envålds vanstyret gällande kommunens affärer med en ny investeringsberedningsgrupp.

Men sanningen är att hur mycket man än trimmar en Lada så får man inte en Ferrari!

Realistpartiet hade åtgärdslistan klar, men får nu vänta till valet 2026 med förhoppningar om att fler röstar för att få in RP i kommunstyret och ut med ”gammelgäddan”(S) och därmed få till en nystart på alla våra avdelningar utan tystnadskultur, kompisanställningar till VD poster och personer som har suttit för länge på sina stolar och blivit lata och ineffektiva, samt stoppa dyra kompisinköp/affärer på skattebetalarnas bekostnad.

Resan mot förändring har börjat!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 14:22
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors