Företag i fokus:

INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

Varje år när olika rankingar kommer in ifrån riksundersökningar så brukar jag av vana börja leta efter Södertälje underifrån då det som oftast går fortare att hitta vår placering, årets resultat är inget undantag.

I rankingen av företagsklimatet så tappar vi en placering och landar på plats 241 av 290 kommuner, faktum är att vi har tappat 22 placeringar sedan 2021 trots nysatsningen med ny näringslivschef 2020 och lovord om att nu skulle det minsann bli bättre, men så blev det inte.

Tappet är inte speciellt konstigt, företaget Zondera har gjort en medarbetarundersökning på näringslivskontoret 2022 – Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för tre delindex: motivation, ledarskap och styrning.
Resultatet visar att endast 38 % anser att deras arbete är meningsfullt och att de ser fram emot att gå till jobbet, endast 25% vet vad som förväntas av dem på arbetsplatsen (75% vet alltså inte) och endast 13% anser att arbetsplatsens mål följs upp på ett bra sätt.

Så över hälften av personalen på vår näringslivsavdeling vet inte vad de ska göra på jobbet och mår dessutom dåligt, efter att ha läst rapporten så är jag närmast förvånad över att vi inte ligger sist i ranking, som vi faktiskt gör när det gäller trygghet bland Södertäljes företagare, där tar vi sistaplatsen.

”Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi – på sistaplatsen”

Liknande problematik finns på samhällsbyggnadskontoret där konsultföretaget Arkwright har samlat in över 3000 bygglovs- och detaljplanehandlingar för flerbostadshus ihop med annan data och intervjuer, fokus var på de 48 kommuner där det byggs och förväntas byggas mest de kommande åren. Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi på sistaplatsen, plats 48 av 48 granskade kommuner.

Nu kan man i LT:s artikel läsa hur chefen för samhällsbyggnadskontoret drar en massa ursäkter och förklaringar till varför Södertälje i snitt tar 4,5 år på sig när andra kommuner med exakt samma lagstiftning och krav på sig har en ledtid på ca 2,5 år från idé till byggstart, eller ibland till och med färdigbyggt. Samma ursäkter fick vi höra på SBN mötet 26/9 – Resonemanget ifrån kontorschefen och ordföranden var att det var en orättvis undersökning.

Ockhams rakkniv innebär att den enklaste förklaringen är mest sannolik, vilken är att man helt enkelt inte har en duglig ledning i vare sig näringslivsenheten eller samhällsbyggnadskontoret!

”Ansvaret ligger på det politiska styret”

Ansvaret ligger på det politiska styret som inte har klarat av att leverera klara direktiv och rätt förutsättningar för att fler ska veta vad de ska göra på jobbet och därmed öka effektiviteten radikalt.

Efter valet 2022 har Moderaterna hoppat in i S och MP styret och försöker nu olja över 30 år gamla rostiga kugghjul genom bland annat en ny nämnd som heter arbets- och näringslivsnämnden och stoppa envålds vanstyret gällande kommunens affärer med en ny investeringsberedningsgrupp.

Men sanningen är att hur mycket man än trimmar en Lada så får man inte en Ferrari!

Realistpartiet hade åtgärdslistan klar, men får nu vänta till valet 2026 med förhoppningar om att fler röstar för att få in RP i kommunstyret och ut med ”gammelgäddan”(S) och därmed få till en nystart på alla våra avdelningar utan tystnadskultur, kompisanställningar till VD poster och personer som har suttit för länge på sina stolar och blivit lata och ineffektiva, samt stoppa dyra kompisinköp/affärer på skattebetalarnas bekostnad.

Resan mot förändring har börjat!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 14:22
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors