Företag i fokus:

INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

Varje år när olika rankingar kommer in ifrån riksundersökningar så brukar jag av vana börja leta efter Södertälje underifrån då det som oftast går fortare att hitta vår placering, årets resultat är inget undantag.

I rankingen av företagsklimatet så tappar vi en placering och landar på plats 241 av 290 kommuner, faktum är att vi har tappat 22 placeringar sedan 2021 trots nysatsningen med ny näringslivschef 2020 och lovord om att nu skulle det minsann bli bättre, men så blev det inte.

Tappet är inte speciellt konstigt, företaget Zondera har gjort en medarbetarundersökning på näringslivskontoret 2022 – Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för tre delindex: motivation, ledarskap och styrning.
Resultatet visar att endast 38 % anser att deras arbete är meningsfullt och att de ser fram emot att gå till jobbet, endast 25% vet vad som förväntas av dem på arbetsplatsen (75% vet alltså inte) och endast 13% anser att arbetsplatsens mål följs upp på ett bra sätt.

Så över hälften av personalen på vår näringslivsavdeling vet inte vad de ska göra på jobbet och mår dessutom dåligt, efter att ha läst rapporten så är jag närmast förvånad över att vi inte ligger sist i ranking, som vi faktiskt gör när det gäller trygghet bland Södertäljes företagare, där tar vi sistaplatsen.

”Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi – på sistaplatsen”

Liknande problematik finns på samhällsbyggnadskontoret där konsultföretaget Arkwright har samlat in över 3000 bygglovs- och detaljplanehandlingar för flerbostadshus ihop med annan data och intervjuer, fokus var på de 48 kommuner där det byggs och förväntas byggas mest de kommande åren. Av gammal vana så letar jag efter Södertälje nerifrån och där var vi på sistaplatsen, plats 48 av 48 granskade kommuner.

Nu kan man i LT:s artikel läsa hur chefen för samhällsbyggnadskontoret drar en massa ursäkter och förklaringar till varför Södertälje i snitt tar 4,5 år på sig när andra kommuner med exakt samma lagstiftning och krav på sig har en ledtid på ca 2,5 år från idé till byggstart, eller ibland till och med färdigbyggt. Samma ursäkter fick vi höra på SBN mötet 26/9 – Resonemanget ifrån kontorschefen och ordföranden var att det var en orättvis undersökning.

Ockhams rakkniv innebär att den enklaste förklaringen är mest sannolik, vilken är att man helt enkelt inte har en duglig ledning i vare sig näringslivsenheten eller samhällsbyggnadskontoret!

”Ansvaret ligger på det politiska styret”

Ansvaret ligger på det politiska styret som inte har klarat av att leverera klara direktiv och rätt förutsättningar för att fler ska veta vad de ska göra på jobbet och därmed öka effektiviteten radikalt.

Efter valet 2022 har Moderaterna hoppat in i S och MP styret och försöker nu olja över 30 år gamla rostiga kugghjul genom bland annat en ny nämnd som heter arbets- och näringslivsnämnden och stoppa envålds vanstyret gällande kommunens affärer med en ny investeringsberedningsgrupp.

Men sanningen är att hur mycket man än trimmar en Lada så får man inte en Ferrari!

Realistpartiet hade åtgärdslistan klar, men får nu vänta till valet 2026 med förhoppningar om att fler röstar för att få in RP i kommunstyret och ut med ”gammelgäddan”(S) och därmed få till en nystart på alla våra avdelningar utan tystnadskultur, kompisanställningar till VD poster och personer som har suttit för länge på sina stolar och blivit lata och ineffektiva, samt stoppa dyra kompisinköp/affärer på skattebetalarnas bekostnad.

Resan mot förändring har börjat!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 september 2023 14:22
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors