Företag i fokus:

Varför är det ingen som fördömer dödandet i Armenien

flag-of-armenia-themes-design-idea-1587105619zZg

Bild: Pexels

Det är med en känsla av frustration och oro jag vänder mig till er idag. Jag följer Telgenytt dagligen, liksom många andra, men det är väldigt tyst om kriget Azerbajdzjan för mot Armenien. Varför? 

Kriget har krävt oskyldiga liv och skapat flyktingar, precis som många andra internationella konflikter. Ändå verkar den vara nästintill osynlig i svenska medier. Varför får den ingen uppmärksamhet? Är situationen inte lika allvarlig som kriget i Ukraina? Är ukrainska liv mer värda att värna om? 

Djupt besviken över tystnaden från vår regering och media.

Som medborgare i Sverige och som en människa som värdesätter fred och mänskliga rättigheter känner jag mig djupt besviken över tystnaden från vår regering och media. Varför vänder ni bort blicken? Varför saknas rapportering om en konflikt som påverkar så många människors liv? Varför är det ingen som fördömer dödandet i Armenien?

Jag hoppas att ni, som mediekanal, och andra medier kan kasta ljus över att oskyldiga människor just nu mördas i Armenien. Alla människors liv förtjänar att värnas om, oavsett var de befinner sig i världen. 

Kristen Södertäljebo

Replik på insändare:
– Tack för att du tog dig tiden att skicka in en insändare till oss. Det är väldigt tragiskt och sorgligt det som pågår i Armenien och Artsakh. Jag, precis som du, värdesätter fred och mänskliga rättigheter. Tyvärr fokuserar Telgenytt främst på lokala nyheter och har inte resurser att bevaka internationella händelser.
Våra tankar går till de drabbade och deras anhöriga som påverkas av det som händer i Armenien. / Alexander Isa, ansvarig utgivare Telgenytt.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 september 2023 18:51
Senast uppdaterad: 29 september 2023 18:51

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors